Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var så knapp, ville tal. ej upptaga den med någon utförlig motivering
af de allmänna resultat, till bvilka hans undersökningar ledt, utan
sammanfattade dessa resultat i form af teser:
1. Oraamentiken hos naturfolken har i de flesta fall utvecklat
sig genom stilisering af organiska urtyper: mennisko-, djur- eller
växtbilder.
2. Dessa urtyper hade ursprungligen en viss betydelse, grundad
i mvterna. I
3. Denna betydelse fortlefver äfven (i de flesta fall) hos
ornamentformer, som längst aflägsnat sig från urtypen.
4. Den ornamentik, som på detta sätt utvecklat sig, är att be
trakta som ett slags bildskrift.
En sådan ur organiska motiv utvecklad ornamentik låter uppvisa
sig öfver hela världen.
Man har velat urskilja 8. k. urmotiv inom ornamentiken och
såsom sådana betecknat de enklaste geometriska figurerna (punkten,
den raka och böjda linien, den raka brutna linien, sicksacklinien,
triangeln, kvadraten, cirkeln, spiralen, o. s. v.1. Detta berodde på en
total missuppfattning af ornamentens utvecklingshistoria. Man
förblandar sådana enkla geometriska element, i hvilka vi nu kunna
sönderdela ett ornament, med de verkliga, historiskt gifna urbilder,
med hvilka den primitiva menniskan i en eller annan afsikt prydde
sina tillhörigheter. Följer man ornamentens utvecklingshistoria
tillbaka, sd skall man i de flesta fall finna, att dessa urbilder, låt oss
säga urmotiv, voro direkt från naturen lånade bilder, hvilka stodo i
samband med de religiösa föreställningarna. Tal. hade inom ett
område, Hervey-öamas ornamentik, uppvisat, att en fortsatt stilisering
af den menskliga figuren kan leda till ett rent geometriskt mönster
af enklaste slag, och exemplen kunna, såsom framdeles skall visas,
lätt mångfaldigas. På denna stilisering utöfva ständigt de tekniska
förutsättningarna, materialet, verktygen m. m. ett visst inflytande,
om de än icke på långt när spela den enväldiga roll, som t. ex.
Semper velat tilldela dem. Det kunde ej falla tal. in att förneka,
att ornamentik funnes, som aldrig varit annat än rent geometrisk,
— en sådan vore tvärtom ganska spridd — men inom denna lineära
ornamentik kunde tal. ej erkänna annat än på sin höjd punkten, linien,
haken och kanske den med något rundt, ihåligt naturföremål (rör
eller ben) danade cirkeln, såsom urmotiv. Triangeln, kvadraten,
1 Hein, A. R. Ornamentale Unnotive. — Zeitschr. d. Ver. Oesterr.
Zeicheu-lehrer XV. 1889. Id. Mäander, Kreuze, Hakenkreuze u. urmotivisehe Wirbelornamente
in Amerika. Wien 1891. Stubel, A. Utber altperuanische Oetetbemuster ... Festsehr.
z. Jubelfeier d. Vereius f. Erdkunde zu Dresdeu. Dresdeu 1888.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
