Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
invånare upphissas därefter »flensan» så fort som möjligt på däck
samt sönderskäres i tunna remsor, hvilka i sin tur åter sönderhackas
i sm å tärningar. Dessa kastas ner i jämcisterner, som upptaga
fartygets lastrum och, när de blifvit fyllda, tillslutas så lufttätt som
möjligt för att hindra lukten af det ruttnande innehållet att göra
vistelsen ombord outhärdlig. Späcket kokas sedermera vid
hemkomsten ; i anledning af det obehag, som därmed är förenadt, bruka, trots
det högre pris å den olja, som vinnes ur detta färska späck, blott
få skutor numera provisoriskt koka detsamma. »Ishavet» hörde till
dessa.
Bottlenosen har ovanligt tjockt späcklager, vexlande i tjocklek
mellan 15 till 25 cm. Hufvudet är i synnerhet fettrikt — huru oljan
klar och ren kan ösas direkt upp ur »pannan», har jag ofta
observerat — men dessutom omgifvas särskildt underkäksbenen af rena späcket,
som t. o. m. synes undantränga muskulaturen. Hufvudets ben själfva
äro, såsom alla hvalben, synnerligen fettrika. De huggas därför
sönder å de skutor, som äro försedda med kokapparat, och kokas,
hvar-vid ej så obetydligt olja kan utprässas ur dem. I medeltal anses
bottlenosen gifva en ton olja; dock lemna de äldre mycket mera, särskildt
»töndebundema». En enda sådan motsvarar tre till fyra mindre eller
medelmåttiga.
Hvad slutligen den pekuniära sidan af hvalfångsten beträffar, vill
jag lemna några uppgifter, som torde kunna gifva en föreställning
om dess betydelse. En blåhvals värde uppskattas till 4- å 5,000
kronor, vexlande allt efter djurets storlek och fetma. Af de öfriga
fen-hvalama värderas finhvalen mest; bruttoinkomsten af en sådan kan
stiga till 2* å 3,000 kronor. Inkomsten af en sejhval eller knölhval
vexlar mellan 1- å 2,000 kronor. Hvad bottlenosen beträffar, har
priset på hans olja, det enda, som tillgodogöres af denna hVal, de sista
åren fallit betydligt; under det att i början af 1880-talet man betalade
ända till 50 pund st. (omkring 900 kronor) per ton, torde nu hälften
anses vara bra betaldt.
Några statistiska uppgifter öfver inkomsten af hvalfångsten, kan
jag tyvärr ej gifva. Emellertid utgingo år 1891 omkring 80 fartyg
på bottlenosfång8t, och året förut utgjorde fångsten med ett mindre
antal skutor cirka 3,000 näbbhvalar. Vid Finmarkens kuster, från
Tromsö till den ryska gränsen, utgå årligen i medeltal 35 ångare på
fångst, och från hvarje båt skjutas, enligt låg beräkning, 30 å 40
hvalar. Om man med dessa siffror jämför de ofvan anförda
prisuppgifterna för hvarje hval, kan man göra sig en ungefärlig föreställning
om den betydande inkomstkälla, som norrmännen skaffat sig genom
hvalfångsten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
