Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äfven bilda den öfversta trädregionen i v&ra fjäll, liksom de äro de
enda egentliga träd som finnas i södra Grönland1.
Att trädgränsen i norra Schweiz var förskjuten minst 1,400
meter, då den alpina floran lefde vid Schwerzenbach, och under tiden för
isens maximum minst 1,600 meter eller mera, medan geologerna
antaga, att snögränsen därstädes under istiden endast varit sänkt 1,000
meter, utgör ett vigtigt bevis för att istiden åtminstone i denna del af
Europa icke i första rummet berodde på ökad nederbörd utan fastmera
på temperaturnedsättningen. Förhållandena vid Deuben angifva
detsamma, men man kunde ej af dem draga så säkra Blutsatser, enär
ismassan därstädes härrör från långt aflägBna trakter, där nederbörden
kan hafva varit större. Och af samma omständighet, att trädgränsen
synes varit förskjuten mera än snögränsen, kan man måhända vidare
draga den slutsatsen, att istidens temperatumedsättning varit något
större än man, utgående från snögränsens förskjutning, hittills i
allmänhet antagit, sålunda mer än 5 å 6 grader.
Det vore ofullständigt att icke i samband med ofvanstående
redogörelse för undersökningarne öfver istidens flora i mellersta Europa
nämna några ord om den därmed samtidiga faunan. Utrymmet
förbjuder oss visserligen att ingå i några som helst detaljer, men det är
dock af intresse, att den af Nehrinq påvisade däggdjursfaunan
fullständigt harmonierar med hvad vi känna om floran. Tyvärr äro fauna
och flora ännu icke funna tillsammans, men då faunan utgöres af
nrktiska tuudradjur, såsom ren, myskoxe, fjällräf, lemlar, snöripor o.
s. v., och floran af arktiska tundraväxter, bör någon tvekan om bådas
samtidighet icke kunna ega rum.
Innan vi gå vidare måste ännu ett förhållande vidröras, hvilket
vi i det föregående lemnat utan aiseende, nämligen frågan om flere
istider. Alpernas glacialgeologer, såsom BrCckxer, Böhm, Penck, m. fl.,
antaga tillvaron af tre olika istider, skilda genom varmare mellanrum
(interglaciala tider). Är detta antagande riktigt, så böra äfven samma
förhållande återkomma i norra Europa, och detta har äfven redan
1 Vi hafva vid dessa beräkningar ingalunda förbisett, att nivåförhållandeDa
under istiden möjligen varit annorlunda än de uuvarande. Om området mellan den
skandinaviska och den alpina landisen legat högre öfver hafsytan än nu, så har detta
gifvetvis äfven bidragit att sänka trädgränsen; har området däremot legat lägre, så
influerar detta ej på resultatet, euär man i alla händelser har att utgå från
förhållandena vid Deuben och Schwerzeubach. Endast om en olikfonnig nivåförändring
inom det mellanliggande området cgt rum, så att delar af detta legat betydligt lägre
än nu, skulle man kunna tänka sig, att dessa delar fallit uuder skogsgräusen, men
för antagandet af en dylik sänkning föreligga f. n. v. inga skäl. 1 alla händelser
vore en utredning af den fossila istidsfloraus beskaffenhet inom det ifrågavarande
området af stor betydelse för föreliggande frågor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
