Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att ösa, men vi tyckte ändå, att det var en stor lättnad att kunna
sitta mera ogeneradt, med tillräckligt utrymme att kunna sträcka ut
benen.
Före afresan spikade vi bräder öfver fönstren och vidtogo äfven
flere andra smärre åtgärder för att skydda huset.
Vi hade nu Grey Hook till mål; det var 40 eng. mil dit, och vi
hoppades kunna uppnå det på femton timmar. Då vi kommit ut på
Wijdebay kom emellertid dimman så tjock emot oss, att vi icke
kunde se en båtlängd framför oss. Vi togo kurs och fortsatte att ro.
Slutligen föreföll det oss, som om vi nu måste nått Grey Hook, om
vi ej förlorat kursen, och med ens fingo vi syn på packis tätt framför
oss. Vi lade till och upptäckte ett någorlunda jämnt ställe för att
rasta. Efter kaffet tände vi våra pipor (i förbigående sagdt stoppade
med téblad och mossa), då midt under siestan isen remnade under
våra fotter. Vi fingo brådt att få båten på köl och voro snart till
sjös igen.
Dimman hade nu lättat något, och vi sågo konturerna af en
strandlinie med höga kala fjäll, och där bakom sågo vi en oändlig
isbrä. Vi hade kommit långt in i Wijdebay. I bitande vind med
snöyra nådde vi stranden, där vi rastade ett dygn.
Dagen därpå var en af de härligaste på hela resan. Inlandsisen
tog sig präktig ut i det klara solskenet; nedanför i dalarna var
vegetationen jämförelsevis rik. Framför oss låg Wijdebay som en
spegel, upplifvad af sjöfågel och själar.
Vi gåfvo oss af i strålande solsken. Komna halfvägs till Grey
Hook, mötte vi ett packisbälte, som kom drifvande in i fjorden och
lade sig in mot Grey Hook-landet. Vi rodde i timtal för att försöka
komma förbi, men det tycktes räcka flera mil ut till hafs, och det
återstod oss intet annat val än att ånyo börja draga. Med ett visst
vemod lemnade vi Mosselbay-båten i isen, vi hade hoppats att med
den lättare och tryggare komma fram till Danskön, dit det ännu
återstod 30 sjömil öppet haf.
Vi uppnådde slutligen Grey Hook-landet, där vi togo oss en rast.
Sedan rodde två man båten utmed land, och tre togo lasten på
ryggen och gingo landvägen till själfva Grey Hook, där vi -hoppades få
se fångstfartyg. Isen låg dock äfven här så långt ut till hafs, alt
inga fartyg kunde komma nära kusten.
Ett stycke från vår tältplats fingo vi se en hög stång och en
sten-varde. Det befanns vara en grafkulle, prydd med ett enkelt träkors,
angifvande att »Skipper Mattilas og kokken Gabriel Andersen fra
Christiania» därstädes dött i febr. 1873 af skjörbjugg. Otaliga grafvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>