Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dahome,
land och folk.
Af A. Hajdukiewicz de Pomian.
Beläget mellan 6‘ 20’ och 8° nordi. lat. samt 1°8’ och 2° osti. longit.,
således uti den hetaste zonen af jordklotet och i en af de
svårtillgängligaste trakterna af afrikanska Guineakusten, har Dahome ända in i
våra dagar förblifvit ett slags »terra incognita». Och likväl hafva dess
förbindelser med Europa och dettas sjöfarande folk gamla anor.
Portugiserna, som på femtonhundratalet besökte Guineakusten, inledde
lif-liga handelsförbindelser med invånarne i konungariket Jacquin vid
kusten, och hörde på sextonhundratalet ett konungarike omtalas,
kal-ladt Daume, som skulle finnas i det inre af landet. Redan då var
denna del af kusten flitigt besökt af europeiska handelsmän, som där
lättare än annanstädes på Guineakusten kunde förskaffa sig den mest
eftersökta af alla handelsvaror, nämligen slafvar. Wilh. Bosman, en
holländare som på 1690-talet i flera år vistades på Guineakusten
såsom chef for det holländska handelskompaniet, påpekar särskildt det
förhållandet, att i Fida, en stad i konungariket Jacquin, kunde ett
fartyg få sin skeppslast af slafvar på lika många dagar, som det skulle
fordras veckor på andra ställen vid kusten. Det var således en fullt
berättigad benämning denna del af kusten erhöll, då den kallades
Slafkusten, till skillnad från Guldkusten, där den hufvudsakliga
exportvaran var guldsand. Wilh. Bosmans beskrifning nf Guineakusten är
ej blott intressant därför, att den skildrar tillståndet i denna del af
Afrika för 200 år sedan, utan äfven emedan den är ett ytterst
samvetsgrant arbete. Det är nämligen lätt att ännu i dag kontrollera alla
hans uppgifter, ty så litet ha förhållanden och seder sedan dess
förändrat sig på Guineakusten, att, med undantag af att rikena bytt om
herskare och att benämningarne förändrats, befolkningen har förblifvit
på samma kulturståndpunkt som förut. Folkslag, raser, ja till och
med språket, så vidt man kan döma af de uppgifter som finnas att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
