Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att ej tala om de olika hindu-kasternas favoritformer samt skillnaden
mellan pipor for fattiga och rika. Muhammedanernas pipskaft äro,
åtminstone i norra Indien, enklare, hållna i mörkare färger,
hinduernas mera brokiga och lysande. Tobaken blandas med sirap och
knådas till en seg deg. För att få denna att brinna, måste piphufvudet
först fyllas med glödande kol, och för att dessa eller askan från dem ej
skola komma ned i pipskaftet, lägges i piphufvudets botten ett slags
små kakor af bränd lera. Går elden ut, tager man sitt vid en kedja
hängande mässingsfyrfat och gör som i den gamla svenska leken:
»låna eld», man igår till grannas». På gatorna i t. ex. Benares eller
Dehli ser man oupphörligt sådana lånetransaktioner mellan
bazar-folket. De ha det angenäma med sig, att vederbörande på samma
gång få höra litet af dagens skvaller. Lukten af den sura tobaken
och det brända sockret förpestar gatorna, och man kan väl fatta,
hvar-före röken alltid måste passera genom den renande vattenreservoiren,
som utgör Hukkans förnämsta del.
Af köksredskap finnas järnspis från Calcutta och lerspis från
Peshawer samt kokkärl af lera och metall. Äfven här finner man att,
åtminstone i Bengalen, religionen utöfvar sitt inflytande.
Muhammedanen använder med förkärlek kopparkärl och hinduen mässingskärl.
Förtenning invändigt har jag aldrig sett. Men i stället skuras
metallkärlen oupphörligt. Landsvägsdam oeh kogödsel äro den fattiges bästa
putspomada, hvarom man kan förvissa sig vid nästan hvarje steg, då
man passerar gatorna i en by. — Matkärlens former variera i
oändlighet. Nästan hvarje slags rätt har sitt särskilda slags tallrik eller
skål. Vattenbägarnes form rättar sig ofta efter religionen, och inom
hinduismen har presten sin särskilda bägareform. Att de små
snip-formiga mässingsskålar, med hvilka man matar dibarn med mjölk,
hafva sin specifika skapnad, beror väl på praktiska skäl. Ett slags
vattenkannor af mässing, med pip, utmärka sig i Bengalen genom en
synnerligen vacker, harmonisk form. Kommer man till Rajputana,
finner man formen degenererad och hoptryckt. Mellanliggande trakter
hafva ock sina karakteristiska former. — Ristvättare, kokosnötraspar
och ett slags knifvar för skärning af rotfrukter, mortlar, rifskålar,
durkslag, silar, slefvar m. m. komplettera köksutrustningen.
De flesta af de här uppräknade husgerådssakerna äro i samlingen
därjämte representerade genom små leksaker af koppar och mässing.
Konfekt och bakelser förtäras i stora kvantiteter i Indien.
Öfver-allt i t. ex. de bengaliska städerna 6er man försäljningslokaler för
dessa läckerheter, hvilka finnas upplagda på stora kopparbrickor,
hvi-lande på ett slags ställningar och rör; men ej nog med detta igen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
