Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men dessutom finnas några få for Sibiriens tundraflora egendomliga
växter, hvilka vi dock här förbigå, såsom närmast varande af
intresse blott för fackmannen. Bland de för oss alla välbekanta
växterna må vi dock ej glömma kabbelekan (Caltha palustris), som
finnes såväl på Kotelny som på Ljachof-ön, samt en förgätmigej
(Myosotis alpestris), funnen på den senare. Det är med ett ord den
arktiska tundrans sparsamma växtvärld, som här är för handen.
Äfven djurvärlden är i det föregående något vidrörd; de båda
lemlarne äro äkta tundradjur. Såsom vi sett, utmärkes fågelfaunan
bland annat genom frånvaron af de arter, som i öfriga polarområden
i stora skaror bebo fågelfjällen. Af landfåglar märkas,1 utom
snö-sparfven, fjällripan och fjällugglan, äfven en sparfart (Embertia),
hvarjämte såväl stenskvättan som sädesärlan iakttagits på
Ljachof-ön. Vadare representeras tämligen talrikt genom smärre arter af
släktena Tringa (islandica, minuta och subarcuata) och Charadrius
(hiaticula, mortnellus, pluvialts och squatarola), hvarjämte märkas
en simsnäppa (Phalaropus rufescens), sandlöpare (Calidris) och roskarl
/Strepsilas) samt myrspofven (Limosa ru/a); äfven en ung brushane
sköts på Ljachof-ön. Af måsfåglar finnas gråtruten, mera sällan
stortruten eller »borgmästaren» och dessutom tre labbarter (Lestris
parasitica, Buffoni och pomarina). T venne gäss, bläsgåsen och
prut-gåsen, utgöra föremål för jakt, vidare märkas smålom, praktejder,
al förrädare, al fågel, Steilers and (Heniconetta Stelleri) samt, sällsynt,
Anas glocitans, den sistnämnda häckande på Ljachof-ön.
I fråga om öarnes geologiska byggnad må till en början anföras,
att de i det föregående omnämnda fyra berggrupperna på
Ljachof-ön enligt Bukge till större delen bestå af granit, hvilken lätt
förvittrar, så att de mest motståndskraftiga partierna kvarstå såsom
pelar- eller ruinliknande grupper. Dessa berg nå en höjd af 150—
300 meter. Jämte granit finnas dock äfven sedimentära bergarter,
hvilkas ålder af brist på försteningar icke kunnat bestämmas; enligt
Bungk genomdragas de stundom af granitådror. För öfrigt består
Ljachof-ön såsom nämndt af kvartära bildningar, hvarom mera längre
fram.
Kotelny uppbygges enligt Toll till större delen af paleozoiska
bergarter, hvilka i den norra delen af ön bilda kedjor, strykande från norr
till söder, medan deras riktning i den södra, bredare hälften är
vest-nordvestlig; enstaka veck vid vestkusten mellan 74° 50’ och 75° 25’,
1 Hvad som här anföres hän fur sig närmast till Bcxges redogörelse for
fagel-faunan på Ljachof-ön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
