Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allmänna stilen för året vara rådande, ty Pabkinson såg t. ex. en gång
i en by midt emot Gardner Island omkring 50 män, alla bärande masker
föreställande ett ugglehufvud. 1 dansen härmade de också ugglans flykt,
men sångens text gaf ingen ledning för tydningen af meningen med dessa
ugglemasker.
Dansfester, då dessa masker brukas, föranstaltas af hvarje byalag
åtminstone en gång om året. Det är ett slags skyldighet, som ej får åsidosättas.
På grund af de nödiga långa förberedelserna utfördas tillkännagifvandet af
dessa fester flera månader på förhand. Hvar och en i byn börjar nu
förfärdiga sin mask, och då den är fårdig, föres den till en särskild hydda,
där den jämte de öfriga uppställes på en 2 meter hög estrad. Inga
obehöriga få inträda i denna hydda, och maskerna hållas väl dolda ända tills
den stora dagen kommer. Sedan de från när och fjärran inbjudna
gästerna samlats, medförande den för festen nödvändiga provianten, framför
allt stekta svin, uppträda maskdansarena. Än är det äldre män, än
ynglingar, mången gång också pojkar. Kroppen är delvis höljd i löfverk, och
på hufvudet bära de masken. Stundom uppträda ända till 20 masker,
stundom färre. Först framträda två eller tre dansare på dansplatsen och
röra sig långsamt i kretsar omkring hvarandra, närma sig hvarandra och
hoppa i korta språng åter åtskils. Plötsligt framkommer ur buskarna en
annan mask, som dröjande nalkas de öfriga. Dessa börja nu ett vildt
hoppande och gestikulerande, och det märkes att den sist anlända masken
skall föreställa en kvinna, hvars gunst de andra söka vinna. Finnas flera
grupper framme på skådebanan, söker hvar och en af dessa att ådraga
sig den skönas uppmärksamhet, och pantomimen lär vara ytterst kostlig
ända tills den slutligen urartar till slipprigheter, som ej låta sig beskrifvas.
Endast män uppträda i dessa dansar. Kvinnorna få på sin höjd vara
åskådare. Efter slutad dans uppställas maskerna åter till allmänt beskådande.
Så vidt kändt är, äro dessa fester endast förlustelser. Då man betänker,
att hvarje by minst en gång om året måste fira en sådan fest och att
nya masker måste göras till hvarje fest, är det lätt att förstå, hvilka
massor af masker, som årligen skola produceras. 1 senare tid har man börjat
att, om man så hafva kan, utstyra maskerna med bitar af europeiska tyger,
isynnerhet röda bomullstyger samt glaspärlor, ullgarn m. m., och att måla
dem med af europeerna erhållna blå och gröna färger, hvilka förr aldrig
förekommo (man målade blott med rödt och svart på hvit botten), men
dessa äro ingalunda, lika litet som de gamla, afsedda för export, utan
begagnas verkligen för sina ändamål och äro af de infödda själfva snart sagdt
högre skattade än de genuina. Någon fabrikation för export existerar alls
icke på Nya Irland.
Långt mera lysande än de nu beskrifna äro de fester, som firas till
de dödas åminnelse. Förberedelserna äro ännu längre och Parkinson såg
en gång på Fisher Island i november månad förberedelser i full gång för
en fest, som först skulle firas nästkommande maj. Den räckte då i flera
dagar och var, utom af öns samtliga invånare, besökt af en massa folk från
de båda Gardner-Öarna och från motliggande kust af Nya Irland. Maskerna
och en mängd sniderier i trä voro uppställda i ett särskildt hus af 10
meters längd och 4 m. djup, öppet längs ena långsidan. Maskerna lägo på
Ymer, 1896. g
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
