Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en 2 m. hög ställning, och väggen där bakom var prydd med snidade och
målade bräder, föreställande svinhufvuden, ödlor, fåglar och dy4.
Hufvud-snideriet utgjordes af tre horisontala bräder, det ena kortare än det andra,
med genombrutna sniderier, föreställande menskliga figurer, djurhufvuden,
ormar, bladverk, och hvilande på tre likaledes snidade, vertikala stöd. Denna
stympade pyramid kröntes af en 1 meter hög kvinnobild i en ömtålig
situation. Det hela var nära 4 meter högt. På sidorna stodo större och
mindre, 1—2,6 meter höga sniderier, föreställande en grotesk roensklig
figur i förening med ödlor, fåglar, ormar etc.1 Hela denna samling af
masker och praktsniderier såg Parrihson öfver ett år senare stå orubbad
kvar, men de af mjukt trä snidade sakerna hade lidit betydligt af väder
och vind. Ej heller nu ville man för något pris sälja dem. Senare
uppbrändes det hela. »Det var en samling, som intet museum eger
motstycke till», säger Parkinson.
Denne såg äfven då arbetet var nyss påbörjadt. De unge männen
arbetade på en med palmblad inhägnad plats, och de läto sitt hår växa
på det sätt, att det bildade en tre finger bred kam från pannan till nacken,
och då de 7a &r därefter uppträdde, var denna kam gulförgad, medan det
korta håret på sidorna var färgadt af tjocka lager af kalk och de rakade
partierna bakom öronen målade med bjärta färger. På afstånd sågo de ut
som hade de burit masker. Maskerna äro således en efterhärmning af
detta slags frisyr.
De förut nämnda manliga och kvinnliga bilderna hade alla sina särskilda
namn, och Parkinson antager därföre att de föreställa vissa aflidna personer,
hvilkas namn de bära. Parkinson, som i mångt och mycket beriktigar
Finsch’8 uppgifter, rättar äfven hans påstående (Ethnol. Erfahrungen aus der
Södsee, Wien 1888, sid. 78), att de med gemensamt namn skulle kallas
kulap. Något gemensamt namn för dessa aAhnenbilder» finnes icke, och
ordet kulap finnes blott inom södra delen af Nya Irland, där sådana
sniderier icke förekomma, men väl ett slags i krita skurna bilder, som också
tyckas vara »Ahnenbilder», och det är dessa, som kallas kulap. Sådana
kritbilder finnas äfven i våra samlingar.
För öfrigt har Parkinson ett ytterst viktigt meddelande rörande
betydelsen af de sniderier, som föreställa fåglar (måsar, dufvor,
hornskator, papegojor etc.) De äro ärftliga familjetecken, alltså hvad man, med
en från Ojibway-indianerna lånad term, kallar totem. Totem går i arf
från modem till barnen, och individer med samma totem kunna ej ingå
äktenskap. Parkinson anser, att alla de fågelliknande sniderier, som vid
festen för de döda upphängas på väggen, äro stamtecken (totem) för den,
till hvars ära festen firas. Upptäckten är onekligen af största betydelse för
1 Äfven häraf eger Riksmuseet i Vanadissamlingarna ett par mycket goda prof,
af hvilka isynnerhet det ena (Vanadislnv. 50.77), som jag erhöU på Jaluit, fix af värde
såsom varande af hårdt, tungt träslag och antagligen gammalt. Uppgiften att bilden
föreställde en sgudinna, som i krig anropades om osårbarhet», får upptagas med
misstroende. Den andra bilden (Inv. 36.i) erhöll jag i Honolulu. Äfven den är kvinnlig,
och samme försäljare hade haft dess manliga motstycke, men detta var redan köpt
för Bcrlinmuseets räkning och alla försök att få köpet att gå tillbaka, på det de tu
åter måtte blifva ett, misslyckades. Det finnes nu i Berlin. Båda äro af det lätta,
mjuka träslag, som nu vanligen anländes för detta slags sniderier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
