Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de båda cirkumpolarresorna af Bellingshausen (1819—21) och Bisook
(1830—32), James Clarke Ross’ berömda färder 1841 och 1843, under
hvilka den högsta hittills uppnådda polhöjd på södra halfklotet observerades,
och slutligen Challengerexpeditionens inträngande inom södra polcirkeln
1874 och de allra sista färderna af norrmännen Larsen samt Kristensen
ocb Borchgrevink på ångaren »Antarctic». Gifvetvis äro alla af dessa
och andra mindre berömda expeditioner upptäckta land på kartan utlagda
— i de alltför talrika hypotetiska kustlinierna se vi en af de mäktiga
dragningskrafter, som locka till nya forskningar inom ett af de få områden
på vår jord, där geografiska stordåd ännu stå att utföra.
Af kartans öfriga innehåll anteckna vi beteckningarna för de viktigaste
ångbåtslinier och segel far tygstrader, den ungefärliga gränsen mot söder för
världssamfärdseln, samt det antarktiska områdets fysikaliska förhållanden,
åt hvilka 8 större och mindre bikartor äro egnade. På dessa finnet vi
framställningar af hafsvattnets temperatur under sommar och vinter, hafvets
djupförhållanden, isobarer och vindar, lufttemperaturen med isotermer för
10° och 5° i augusti och februari, samt slutligen bilder af
jordraagne-tismens särskild t för polartrakterna viktiga och intressanta fenomen. I
sistnämnda hänseende liksom i fråga om de vetenskapliga förhållanden i
öfrigt, som af kartarbetet beröras, har utgifvaren haft förmånen af att ega
till medarbetare chefen för Deutsche Seewarte i Hamburg d:r G.
Neu-mater, hvilken egnat många år åt den teoretiska sydpolarforskningen och
i Tyskland gjort sig känd såsom den förnämste och ihärdigaste ifraren för
att dessa forskningar också genom nya expeditioner måtte fullföljas.
Herr v. Haardts rika erfarenhet som kartutgifvare har bevarat honom
för de missgrepp, som ofta begås af dem, hvilka utan nödiga tekniska
insikter på kartarb’eten vilja nedlägga så att säga allt för mycket. Hans
karta är oaktadt de talrika färgerna och beteckningarna ett mönster af
klarhet och öfvcrskådlighet. Priset, 8,60 tyska riksmark, är i betraktande
af utförandets svårigheter och det rikhaltiga innehållet särdeles billigt.
E. W. D.
Irawadi8 källor. Prins Henri af OrlRans bar som bekant nyligen
återkommit från sin andra stora resa till bortre Indien och länderna norr
därom. Redan 1890 fäste han uppmärksamhet vid sig genom den djärfva
fard tvärs genom Tibet, som han företog i sällskap med G. Bonvalot, och
den resa, han nu afslutat, ställer sig, med afseeride på de svArigheter som
öfvervunnits och de resultat som erhållits, värdigt vid sidan af den först*
nämnda, äfven om icke den tillryggalagda vägen är så lång. Det har
lyckats honom hvad talrika, erfarna resande mångfaldiga gånger försökt,
men alltid misslyckats uti, nämligen att, utgående från Kina, tränga
fram öfver de stora bortre-indiska floderna i det bergsområde, där de
mest närma sig intill hvarandra. Därigenom har han också lyckats
lösa de sista stora hydrografiska problemen i dessa hittills så föga kända
trakter.
Prinsen och hans följeslagare Roux organiserade sin karavan i Tali-fu
i Yönnan, hvarifrån de bröto upp mot vester den 16 juni 1895. Vid
Fei-long-kiao öfvergingo de på en hängbro Mekong, vid Lu-ku nådde de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
