Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
727 hade den turkiske khanen tillfälle att bevisa den kinesiske
kejsaren ett. stort bevis på trohet: han afvisade Tu-fan*s (tibetanernas)
anmodan att göra ett gemensamt infall på kinesiskt område och
underrättade kinesiske kejsaren om saken: denne beviljade då turkarne
flera kommersiella fördelar. »Dessutom», heter det, »skickade kejsaren
khanen hvarje år en skänk af 10,000 stycken siden.»
»Det 19:de året i perioden Khai-yuen — d. v. s. 731 — dog
Kiue-te-kin. Kejsaren gaf order åt Tchang-kitm, hvars titel var
Kin-u-tsiang-kiun, och Liu-hiang (kanske turk. Likäng 1 N 12), som hade
titel af Tu-kuan-lang-tschong, att med ett dekret, försedt med
kejserligt sigill, bringa den store khanen sin sorgebeklagelse samt bringa
vördnadsgärder. Han bejallde, att man skulle låta inrista en inskrift
på en pelaref uppresa en staty öjver den döde samt bygga ett tempel
(en förfädernas sal). På de fyra väggarna skulle man måla
bataljmålningar. Han uppdrog åt sex framstående artister att måla dessa
taflor troget och likt och sådana, som man aldrig sett i det landet,
och så att khanen skulle bli rörd, när han såg det».
På khanens förnyade hemställan att få en kinesisk prinsessa till
äkta svarade nu kejsaren jakande, men något giftermål kom ändå ej
till stånd, emedan khanen mördades i september 734. »Kejsaren
ådagalade en stor smärta och befallde Li-thsiuen (turk. LisCn II S 9),
hvars titel var Tsong-tching-khing, att framföra hans sorgebetygelser.
Man begagnade detta tillfälle för att resa ett tempel (an-sal), och
kejsaren ålade hisioriografen Li-hiong att redigera inskriften för
pelaren. »
Därefter utropades Me-ki-ukns son I-jen — hvars namn icke
förekommer utsatt på inskr. II, men väl hans fullständiga titel tängritäg
tängri jaratmysch tiirk bilgä qagan ’turkarnes vise khan, som liknar
himlen och är insatt af himlen’ — till khan samt regerade i åtta år
(till 742).
Därefter uppstodo många oroligheter bland Tu-kiue, och 745
be-mäktigade sig Hui-ho (d. v. s. uigurerna’) allt det land, som Tu-kiue
innehaft, samt dödade deras siste khan. Härefter nämnas Tu-kiue
sällan i kinesiska annaler, sista gången 941. Så småningom
upp-gingo de eller absorberades af andra turkiska stammar, som tid efter
annan togo dessa områden i besittning. 1
1 Uigurerna synas förut hafva varit ett vasallfoik under Tu-kiue samt bott
omkring Selenga (kin. So-ling) och senare Tola, tills de öfvertogo ledningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
