Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej blott de personers bedrifter, hvilkas minne skola bevaras, utan
också en öfversikt af turkarnes historia från äldsta tider. Det är
tydligt, att turkarne, lika väl som kineserna gjorde det, velat hedra
sina store män, och detta uti inskrifter, som i utförlighet fyra å fem
gånger öfverstiga de kinesiska. Att stilen i de delar af inskrifterna,
som handlar om krigståg och ambassader, är monoton är naturligt.
»Men», säger Thomsen, »i andra partier höjer den sig till uttryck för
verkligt djupa känslor och sann poesi.» En typisk stilegendomlighet,
som är bekant annorstädes ifrån, t. ex. från semitiska folk, är att
»uttrycka samma tanke i två koordinerade fraser, antingen byggda
parallelt eller under form af antites». Delta bidrager ej blott att
gifva framställningen styrka och behag, utan också till ett klarare
förstående af flera partier. Bilder och metaforer äro ofta af det
slag, som ännu i dag karakteriserar olika turkiska stammars folkpoesi.
»Man tycker sig höra aflägsna ekon af en nationell epopé,
omvex-lande triumferande och fulla af en smärtfull dysterhet, utflöda från
dessa mossiga stenar, i hvilka rösten nu i våra dagar lefver upp igen.»
Förmodligen har jag genom denna resumé af Thomsens och andras
forskningar rörande turkarnes äldre historia kunnat gifva en något
så när trogen bild af dessa stammars tidigare yttre öden. En annan
fråga gäller deras inre historia så att säga, hvilken allmän
kulturgrad de kunna anses ha vunnit vid ifrågavarande tider, hvilka
er-öfringar på det andliga området som de hunnit göra o. d.
Ju mer vi upptäcka af och hinna studera oss in i gamla häfder,
dess mera vinna vi den öfvertygelsen, att civilisationerna i
allmänhet äro mycket äldre än vi förut ansett oss kunna våga antaga. I
floddalarne vid Hoang-ho, Eufrat och Nilen, på brädderna af Indiens
stora floder Indus och Ganges-Jumna hafva vi hunnit göra
bekantskap med civilisationer — civilisationer som lemnat efter sig litterära
eller därmed jämförliga minnesmärken —, hvilka äro intill 3- å 4,000
år äldre än vår tidräkning. Äfven Högasien har icke saknat sina
jämförelsevis tidiga kulturer. I de nämnda dalarne var det
åkerbruks-kulturer, som voro de tidigaste; på Asiens stepper, högslätter och
ökenvidder var nomarf-kulturen den tidigaste. Mycket tidigt emanerade
kulturströmningar från flodvattningskulturerna till inlandet; så värdet
särskildt fallet med de assyr.-babyloniska samt persiska och indiska i
vestra Asien, med den kinesiska i östra. Handels- och karavanvägar
genom Högasien förbundo — helt visst sedan ett eller annat årtusende
före vår tideräkning — östra och vestra Asien (och Europa) med
hvarandra. Då man redan för 7:de årh. af den grekiska historien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
