Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Beretning om den östgrönländske Expedition 1891—92», i hvilken redogöres
för resans första förlopp, för jakten på myskoxar vid Hold with Rope, för
öfvervintringen i Scoreshy Sund med dess intressanta geologiska byggnad —
höga basaltfjäll på södra sidan, gneis på den norra — och med dess i
det inre så rika växtlighet och rika fägellif, för resan till Island, färden till
Angmagsalik och resan hem. Då denna expedition samt dess vackra
geografiska resultat torde få förutsättas vara till sina hufvuddrag kända,
inskränka vi oss till det nu sagda.
Därpå följa: Beretning om Besultaterne af Forsögene over Isdan-
nelse» af C. Christiansen; »Resumé af de meteorologiske Observationer?
af V. VVillaume-Jantzen; »Resumé af de astronomiske og magnetiske
Observationer» af H. Vedel; »Hydrografiske Undersögelser» af C. Ryder;
»Undersögelse af Vandprøver» af K. Rordam; »Om den tidligere eskimoiske
Bebyggelse af Scoresby Sund» af C. Ryder. I Scoresby Sund finnas nu
inga eskimåer, men löjtnant Ryder har undersökt omkring 50 öfvergitna
vinterboningar, hvilka ådagalägga, att eskimåerna förr haft sitt tillhåll
därstädes. Dessa boningar voro något mindre än eskimåernas nuvarande, men
öfverensstämma i andra afseenden fullständigt, och så är äfven fallet med
den mängd etnografiska föremål, som erhållits genom utgräfningar vid
hyggnadsplatserna. Författaren antager att dessa eskimåer kommit till
ostkusten långs Grönlands nordkust. Häftet afslutas med ett »Bidrag till
Eskimoernes Kraniologi* af S. Hansen, af hvilket bland annat framgår, att
de forna eskimåerna i ifrågavarande trakter tillhört en relativt storväxt ras.
18:de häftet (513 sidor, 9 taflor samt textfigurer) omfattar andra
delen af »Den östgrönländske Expedition udfört i Aarene 1891—92 under
Ledelse af C. Ryder» och är af uteslutande botaniskt innehåll. Först ha
vi att nämna »Ferskvandsalger fra Östgrönland» af F. Börgesen; därefter
följa: *Öst-Grönlands Svampe» af E. Rostrup, upptagande 210 arter;
»Lichener fra Scoreshy Sund og Hold with Hope» af J. S. Dkichmakn
Branth med omkring 190 arter eller */* af ^el antal, som är funnet i
det öfriga Grönland. Vidare kommer en omfattande och intressant
afhandling »Östgrönlands Vegetationsforhold» af N. Hartz. Först skildras
vegeta-tionsförhållandena på de olika lokalerna — för Danmarks ö månad efter månad
hela året igenom — med redogörelse för underlag, höjd öfver hafvet,
be-lysningsförhållanden etc. Därefter lemnas allmänna anmärkningar om
vegetationen i Scoresbv Sund, det inflvtande som afståndet från kusten utöfvar,
de fenologiska förhållandena, insolationstemperaturer, insektbesök m. m.
och slutligen lemnas en öfversikt af de olika vegetationsformationerna
(Pilekrattene, Vrtelien, Lyngheden, Fjældmarken, Kaerene, Mosmarken,
Strandmarken); af särskildt intresse är den af upplysande figurer åtföljda
skildringen af föhnvindens inflytande på växterna. För kännedomen om de
arktiska växternas biologi är detta arbete i hög grad beaktansvärdt. Vidare
följer »Fanerogamer og Karkryptogamer fra Nordöst-Grönland, c. 75°—70°
n. br., og Angmagsalik, c. 65° 40’ n. br.» likaledes af N. Hartz. Man
kände förut från Nordostgrönland omkring 98 kärlväxter, ett antal, som
genom författarens insamlingar stigit till ej mindre än 165, för hvilkas
förekomst här redogöres. Sedan författaren därefter med hänvisning till
bifogade tabeller jämfört Nordostgrönlands flora med Nordvestgrönlands,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
