Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfvergår han till Nordostgrönlands växtgeografiska ställning, särskild t med
hänsyn till den mellan Wabming och ref. förda polemiken om den
grönländska vegetationens historia. Han anser nordöstra Grönlands flora hafva
en mera arktiskt-amerikansk än europeisk prägel, men han synes i motsats
till Wabming vara enig med ref. däruti, att inga eller dock helt få växter
under istiden kunnat lefva på Grönland.
Från Kung Oskars hamn (Tasiusak) i Angmagsalikpartiet hade A. Beblin
och ref. 1883 samlat 112 kärlväxter; genom senare iakttagelser hafva
ytterligare 8 arter erhållits, men bland dessa 120 arter finnes ingen enda
amerikansk. Detta områdes utförligare botaniska undersökning är från
växtgeografisk synpunkt i högsta grad önskvärdt, det är f. n. v. viktigare
än någon annan del af Grönland. Häftet afslutas med »Marine Diatoméer
fra Östgrönland» af E. Östbup.
19:de häftet (272 sid., 19 taflor samt textfigurer) omfattar tredje
och sista delen af »Den östgrönländske Expedition, udfört i Aarene 1891—
92 under Ledelse af C. Rydebb och redogör för denna expeditions zoologiska,
geologiska och paleontologiska resultat. Den första uppsatsen är:
»Hvirveldyr» af E. Bay, och vi anföra ur densamma endast, att expeditionen
ädagalagt, att myskoxame förekomma åtminstone så långt söderut som till
sydsidan af Scoresby Sund. Vidare följa »Östgrönländske Mollusker» af
H. J. Posselt, som i detta arbete äfven upptager det af den andra
Dick-sonska expeditionen till Grönland 1883 hemförda materialet, hvilket förf.
haft tillfälle att undersöka på Riksmuseum i Stockholm. Uppsatsen
»Öst-grönlandske Insekter» inledes med »Korte Bemærkninger over Insektlivet»
af H. Deicbmann, ur hvilken vi anföra att insektlarfverna (särskildt
fjäril-larfverna) om vintern uppehålla sig p& sådana ställen, där de äro utsatta
för ända till — 40° G., utan att denna låga temperatur har någon menlig
inverkan på djuren. »Fortegnelse over de indsamlede Insekter» lemnas af
W. Lundbeck, antalet öfverstiger 100. Följa så »Pycnogonider og
Mala-costrake Krebsdyr» af H. J. Hansen och »Fersk- og Salt vandsen tom ostraca»
af Wesenbebg-Lund.
»Geologi» är författad af E. Bat. Scoresby Sunds södra sida
äfven-som Gåslandet och en del af Milnes land utgöras af mäktiga basaltbäddar,
vesterut hvilande på gneis, hvilken senare bildar berggrunden i fjordens
inre delar samt på Liverpoolkusten. I Rödefjord, särskildt på Röde ö,
förekommer ett rödt konglomerat af okänd ålder, och ej heller den vid Kap
Leslie förekommande sandstenen har till sin ålder kunnat bestämmas. Men
på Jamesons Lands östra del, vid Hurry Inlet, förekomma sandstens- och
skiflerbildningar, underst med växtförande lager af rätisk ålder, högre upp
med marina juraförsteningar. I fråga om de kvartära bildningarna må
anmärkas, att allestädes finnas spår af isens forntida större utbredning samt
bevis för att landet, efter den på istiden följande sänkningen, höjt sig
åtminstone 60 meter, kanske än mera. I b Anmärkningar om några
Jura-fossil från Kap Stewart i Östgrönland p har professor B. Lundgben i Lund
beskrifvit de af expeditionen hemförda djurfossilen, hvilka omfatta
åtminstone 37 urskiljbara arter och hvilka synas ådagalägga, att aflagringens
ålder ungefär motsvarar Europas kelloway. Den följande afhandlingen,
»Planteforsteninger fra Cap Stewart i Östgrönland med en historisk Over-
Ymtr, 1896. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
