Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som bland mångfalden af former kunde utvisa det väsentliga, det
typiska.
Märkligt är, att i detta den vaknande naturforskningens tidehvarf
Blumenbach’s arbete icke gaf uppslag till några mera omfattande
forskningar på detta (alt. I själfva verket dröjde det förvånande lång tid,
innan nästa fnmsteg gjordes. Vi finna t. o. m. en forskare af Cuviers
rang återgå till menniskosläktets 3-delning, nämligen i den hvita eller
kaukasiska, den gula eller mongoliska och den svarta eller negerrasen.
Andra författare, som behandlade dessa frågor, sökte visa, att
men-niskosläktet bestod af långt flere raser. Hela detta forskningsområde
föreföll nästan som ett gungfly. Man saknade fast mark under
fotterna. Man hade inga säkra hållpunkter, inga utgångspunkter för
nya undersökningar. Därför blefvo ock Sandifort’s och Prichard s
arbeten i dessa hänseenden utan betydelse, om än den sistnämnde med
hänsyn till etnografiens utveckling intager ett mycket aktningsvärdt rum.
Det fordrades nya synpunkter och en af föregående
kombinationer oförvillad blick. Det nya uppslaget kom denna gång från
Norden.
Närmast föranledd genom den för vetenskapen betydelsefulla
skildring, som Sven Nilsson vid sina undersökningar af den
Skandinaviska Nordens urinvånare, stenåldersfolket, gaf af götens och
lappens hufvudskålsform, och, såsom han själf säger, på uppmaning af
denne förskare, beslöt Anders Rktzius, som redan under de föregående
~åren anlagt en kraniesamling med syfte att kontrollera den då
florerande och debatterade frenologiens läror, att egna sig åt ett mera
omfattande studium af menniskorasernas kraniekarakterer.
År 1840 — egendomligt nog samma år som Blumkxbach gick ur
tiden — hade Anders Rktzius det första utkastet till sin nya lära så
färdigt, att han kunde framlägga det för Vetenskapsakademien i
Stockholm och året därefter för Naturforskaresällskapet i Berlin, men hau
synes då ännu icke hafva ansett detta utkast så forberedt, att han
ville öfverlemna det till tryck. Ty först år 1842 finna vi honom för
de i Stockholm församlade skandinaviska naturforskarne framlägga
och till införande i detta mötes förhandlingar öfverlemna den
afhandling »Om Formen af Nordboarnes Cranier», som blef så erkändt
banbrytande för den antropologiska forskningen.
På samma gång som Anders Rktzius här noggrannt och med
an-gifvande af mått beskref den typiska skillnaden mellan svenskarnas,
lapparnas och finnarnas kranier, ådagalade han ock för första
gången, att den af Beumenbach uppställda s. k. kaukasiska eller hvita
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
