Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De fotografier, som dessutom togos af ur geologisk eller andra
synpunkter intressanta detaljer, uppgingo till 100—200, så att hela
antalet använda negativ utgör ungefär 700 stycken.
Som i många fall samma punkter på kartan blifvit till sitt läge
bestämda på flera olika sätt, bör det insamlade materialet blifva
ganska upplysande för den fotogrammetriska kartläggningsmetodens
tillförlitlighet och lämplighet inom trakter med liknande terräng. Utan
tvifvel skulle denna metod också flerestädes inom Skandinaviens
fjälltrakter med stor fördel kunna användas. Dess snabbhet torde
äfven ur rent militär synpunkt göra densamma synnerligen
beaktansvärd, hvarför det borde kunna blifva till gagn, att en officer i
svenska arméen fått tillfälle att sätta sig in i de behöfliga
fältarbetena.
Den nu uppmätta kartan öfver Isfjordens område är till sin
ytskala ungefär 60 gånger större än den största sammanhängande
karta man hittills egt öfver samma trakt, och den torde samtidigt
vara den mest detaljerade karta, som ännu upprättats öfver något
större område inom polarländerna.
Under det höjdmätningar hittills vid Isfjorden blifvit utförda
blott på några få enstaka ställen och flera af de spridda höjdsiffrorna
på sjökorten äro alldeles oriktiga, bör det nu med tillhjälp af så väl
en mängd under sommaren direkte uppmätta höjdpunkter som det
stora antalet horisonterade fotografier vid kartans närmare
utarbetande låta sig göra ej blott att utsätta en mängd nya höjdsiffror
utan äfven att öfver icke obetydliga sträckor angifva terrängformerna
med höjdkurvor samt att dessutom närmare fastställa flera af de
viktigare berglagrens höjdläge och lutningsförhållanden inom flera
delar af området. Få trakter egna sig också bättre åt ett sådant
detaljeradt studium af jordskorpans byggnad. Långs alla de talrika
sidofjordar och dalgångar, som från skilda håll utmynna i Isfjorden,
har naturen själf bragt till stånd de yppersta tvärsnitt genom mäktiga
serier af olikartade berglager.
Också har det genom sommarens arbeten lyckats att med
säkerhet och på många skilda punkter fastställa, att hela den väldiga
fjorden med sina många större sidoarmar och sina kustslätter utgör
ett stort sjunket parti af jordskorpan, åt alla håll begränsadt mot
den omgifvande fjällramen af gamla spricklinier och betydande
förkastningar. I samband med dessa stå åtskilliga smärre rubbningar
af berggrunden, hvilka hittills icke tolkats på detta sätt. Många af
de mindre sidodalarne åter hafva tydligen helt och hållet uppkommit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
