Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom senare utskärning eller så kallad landskulptur, och det var
af stort intresse att här, där inga jordlager undandölja berggrundens
beskaffenhet, tydligt kunna iakttaga de olika företeelser, som från
andra ytformer utmärka såväl det rinnande vattnets som landisens
skulpturarbete.
Flera omständigheter göra sannolikt, att ej blott Spetsbergens
öfriga fjordar, utan äfven kanske flertalet af Skandinaviens bildats
på i hufvudsak samma sätt som Isfjorden, hvarför iakttagelserna vid
denna till stor del torde kunna tillämpas på fjordproblemet i
allmänhet.
Vidare upptäcktes på Oscar II:s land, såsom vi tillåtit oss
benämna den stora halfö, som bildar Isfjordens förut nästan okända vestra
sida, en hel serie af storartade bergskedjeveckningar, hvilka tycktes
omedelbart sammanhänga med de uppresta och veckade lagren långs
landets vestkust. Den veckande kraften har tydligen verkat utifrån
Atlanten eller från sydvest, då vecken i regeln voro öfverstjälpta
mot nordost och deras öfre, sydvestra sida stundom genom ansenliga
veckförskjutningar pressats upp öfver den nordöstra. Expeditionens
arbetsplan och den knappa tiden tilläto oss dock endast undersöka
en del af det veckade området, som sålunda uppenbarat ett nytt
intressant kapitel i Spetsbergens utvecklingshistoria. Under det man
hittills ansett all egentlig bergveckning genom sidotryck hafva
upphört på Spetsbergen redan under de allra äldsta geologiska
perioderna, torde nämligen ofvan omtalade veckningar såväl som andra
rubbningar hafva inträffat så sent som efter tertiärtidens början och
mycket sannolikt i samband med den betydande höjning af landet,
hvilken i dessa trakter föregått istiden.
Under kartarbetenas fortgång har uppmärksamheten ständigt
varit riktad på de för kunskapen om vårt eget lands natur så viktiga
glaciala bildningarna, och dessa visade öfverallt, huruledes
glacierisens utbredning och mäktighet under istiden varit betydligt större
än nu, om också skillnaden aldrig varit så oerhörd som i norra
Europa. Emellertid voro under nämnda tid såväl hela Isfjorden som
alla dess sidodalar i sådan omfattning uppfyllda af stora isströmmar,
att den torftiga växtlighet, som då tilläfventyrs kunnat kvarhålla sig
på fjällsidornas öfre delar, säkerligen ej kunnat lifnära några större
gräsätande djur. Som renen därför utan tvifvel invandrat till
Spetsbergen under postglacial tid, har den nog antagligast vandrat
öfver på packisen österifrån öfver Novaja Semlja och Franz
Josephs land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
