Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
landa. Det må i samband med svenskarnes färder till Grönland
påpekas, att man nog icke tager fel, om man till en viss grad tillskrifver
dem, särskildt 1870 års expedition, att danskarnes nationalkänsla
väcktes, så att sedan 1876 »Grönlands geologiske og geographiske
Undersögelse» kom till stånd. Genom dennas systematiska
undersökningar af landet har Grönlands danska del blifvit på alla
naturforskningens områden bättre känd än något annat polarland.
De svenska polarexpeditionerna hafva, såsom vi sett, dels gått
norrut mot Spetsbergen, dels vesterut till Grönlands vest- och ostkust,
dels österut långs hela Asiens nordkust- Men det har dock varit
Spetsbergen, som företrädesvis utgjort föremål för våra undersökningar. De
förut nämnda färderna till detta land äro nämligen icke de enda. Vi få
nämligen ej glömma Sven LovÉNsresa dit på ett norskt fångstfartyg 1837
och erinra för öfrigt om den meteorologiska öfvervintringsexpeditionen
under Ekholm vid Kap Thordsen 1882—83 samt af mindre
expedi-tioner om Wilanders 1870, Öbergs 1872, den geologiska expeditionen
under Nathorst 1882, Gustaf Nordenskiölds 1890, Hambergs resa
1892, Andrées expedition till Danskön 1896 och De Geers
IsQords-expedition samma år. Tolf särskilda expeditioner hafva sålunda
blifvit företagna till Spetsbergen, och två gånger hafva svenska forskare
i vetenskapligt syfte dit medföljt norska fångstfartyg.
Men detta oaktadt är Spetsbergen långt ifrån utforskadt. Dess
vestkust är tämligen väl, delvis mycket väl känd, men helt
annorlunda är förhållandet med ostkusten. Orsaken därtill är den, att
medan vestkusten sköljes af Golfströmmen och därför är så lätt
tillgänglig hvarje sommar, att numera ej blott turistfärder snart sagdt årligen
gå dit, utan ju till och med undersistlidne sommar ett »turisthotell»
upprättades i Isfjorden, så äro däremot isförhållandena vid ostkusten
vanligtvis tämligen svåra, i det att denna kust ofta blockeras af is,
som kommer från öster. Dock kan farvattnet äfven här under vissa
tider vara nästan isfritt, och isen är för öfrigt icke på långt när af
så svår beskaffenhet som t. ex. vid Grönlands ostkust. Bet är just
här som jag anser att svenskarne hafva sin mest maktpåliggande
uppgift att fullfölja. och det är planen för en expedition till dessa
trakter, som jag nu skall be att få framlägga för sällskapet.
Af alla svenska expeditioner till Spetsbergen är det blott en
enda, nämligen Nordenskiölds 1864, som hittills besökt Storfjorden
och omgifvande kuster. Det gällde då att utröna möjligheten af det
föreslagna gradmätningsnätets framdragande därstädes, hvarföre alla
andra forskningar måste komma i andra rummet Med undantag af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
