Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. Gulrödt lerstykke. Heri aftryk af et korn af Byg (Hordeum;
antagelig Hordeum hexastichum L). Kornet er omgivet af sine avner.
Aftrykket viser bagsiden, alts& palea det er 7 mm. langt,
8,2 mm. bredt, men ufuldstændigt, i det lidt af kornets övre del
mangler. Den til bugfuren svarende liste ses, i alt fald dens nedre
del, og heri mærke af bugstilken. Aftrykket er dog uskarpt, slidt,
buglisten lidet fremtrædende og i sin övre del udvisket. Mærkerne
af avnerandene (palea inferior) forneden till höjre og venstre me* *
get svage.»
»Kornet er muligvis fjærnet af leret inden brændingen; det må
i alt fald have raget med spidsen op over lerets overflade. På grund
af dennes slidte beskaffenhed kan jeg ikke afgöre, om lerstykket er
en del af et lerkarsk&r.»
»Karakteren af de fremsendte stykker (flint og 1er) minder
mig stærkt om sagerne fra vore yngre stenaldersbopladser på
Bornholms östkyst og egenlig kun om disse.»
Af hr Saraüws sorgfälliga undersökning framgår alltså med full
evidens, att åtminstone ett af lerstyckena är försedt med tydligt
af-tryck efter korn, och — att döma af fyndomständigheterna — har
man väl också allt skäl till att förmoda, det fyndet från Hoby är
att hänföra till stenåldern. Detta bestyrkes ju för öfrigt af de här
anträffade flint- och lerstyckenas ofvannämnda likhet med dylika
fynd från Bornholm. Men fastän man sålunda af dessa fakta torde
kunna sluta till, att åkerbruk hos oss, liksom i vårt grannland
Danmark,1 bedrifvits redan under stenåldern,3 eller för fyra à fem
årtusenden tillbaka, möter dock ej ringa svårighet, när det gäller att
angifva anledningen till kolbäddarnes bildning och lerstyckenas
förekomst i desamma.
1 Gunnar Andersson, »Svenska växtvärldens historia», s. 89. Sthlm 1896.
* Detta torde emellertid hafva skett först i slutet af den s. k. yngre stenåldern.
Något aftryck af sädeskorn har nämligen ej iakttagits vid den sorgfälliga
undersökning, som hr Sarauw anställt å 652 af mig uppgräfda krukskärfvor, hvilka alla
förskrifva sig från böljan af sistnämnda utvecklingsskede, eller från tiden mellan
de äldre kjökkenmöddingama och stendösama. Af dessa krukskärfvor, som
samtliga anträffats i den blekingska strandvallen och på en höjd af 5 à 6 m- öfver den
nuvarande hafsytan, hafva 50 st. tillvaratagits å Torsö udde i närheten af
Sölvesborg, men de öfriga .å Torhamns udde, ett stycke öster om Karlskrona, näml. 68 st. i
Gisslevik, 75 st. i Björkekärr och 465 st. i den s. k. Pysslingebacken. Vid
undersökning af de å Fomanäs och Kuggeboda egor i Ronnebytrakten belägna boplatserna,
hvilka ligga omkring 4 m. högre än ofvannämnda fomlemningar, har jag däremot
ej funnit några krukskärfvor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
