Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I allmänhet synes man mig vara alltför mycket böjd att, då
sten- och flintföremål anträffas tillsammans med
förbränningsprodukter, utan vidare betrakta dessa såsom lemningar efter bostäder.
Efter den erfarenhet, jag vunnit genom undersökning af åtskilliga
dylika bildningar, är emellertid detta långt ifrån alltid händelsen.
I synnerhet mot antagandet, att kolbäddarne vid Hoby skulle
härröra från vanliga eldstäder, tala enligt mitt förmenande flera
omständigheter, såsom den regelbundna formen, djupet under jordytan
m. m. I så fall borde för öfrigt i det angränsande gruslagret hafva
anträffats såväl spår efter golfvtan som äfven några för
stenålders-bostäderna typiska föremål. Långt ifrån, att så var förhållandet,
hade man på detta ställe ej heller förut, enligt hvad för mig
upp-gafs, gjort några anmärkningsvärda fynd. Ett stycke nedanför hade
däremot vid företagna odlingsarbeten hittats flera vackert tillslagna
föremål af såväl flinta som annan stenart.
Bet synes mig därför mest sannolikt, att själfva boplatsen varit
belägen på sistnämnda ställe, under det gropame, hvari kolbäddarne
befunno sig, antingen varit ett slags ugnar, som begagnats vid sädes*
torkning, bakning o. d., och därför invändigt öfverdragits med lera,
eller också — för att nu icke säga därjämte1 — användts vid
bränning af lerkärl. Som bekant torde vara, bränna aruakerna och
varauerna i Sydamerika sina synnerligen vackra och starka lerkärl
i gropar, där kvistar och ris uppstaplas omkring dem och sedan
antändas.3 Om gropame vid Hoby haft en liknande användning,
kunde skärfvornas ej fullt karakteristiska form möjligen förklaras
däraf, att de härröra från lerkärl, som redan vid början af
bränningen fallit sönder. Aftrycken torde åter igen i så fall hafva
framkallats däraf, att — såsom de danske forskarne sökt förklara saken —
lerkärlen ännu våta satts att torka på ställen, där sädeskorn legat.3
1 Enligt mitt förmenande förekomma aftryck af sädeskorn å forntida lerkärl —
att döma af iakttagelserna i Danmark — alltför allmänt för att kunna betraktas
såsom uteslutande ett slumpens verk, utan synas mig gifva vid handen, att bränningen
antagligen försiggått å platser, som äfven begagnats till ofvannämnda ändamål.
* K. Bahnson, »Etnografien fremstillet i dens Hufvudtraek», s. 489. Jämför
äfven »Uppfinningarnas bok», s. 112.
* ^unnar Anderssons förutnämnda arbete, s. 89.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
