Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I. Strandliniesystemen.
Sedan man i Skottland för öfver 50 år sedan och senare i
Amerika kommit till insikt om, att isdämda sjöar, i samband med
de stora landisarnes afsmältning, förekommit i en helt annan
omfattning såväl hvad talrikhet som storlek angår, än nu är fallet t. ex.
på Grönland och i Alperna, kunde man förmoda, att de gamla strand
-linier, som sedan Linnés1 dagar och sannolikt ännu tidigare iakttagits
på ett otal ställen i våra fjälltrakter, ledde sitt ursprung från forna
isdämda sjöar. Ett fast stöd fick denna förmodan genom Höghoms
iakttagelser,1 2 genom hvilka definitivt klargjordes att under senare
skedena af istiden isdelaren — eller den linie, som för den stora
landisen spelade samma rol som vattendelaren för flodssystemen, —
legat öster om Skandinaviska halföns högsta partier. Därigenom
uppstodo vid isens afsmältning isfria, men mot Bottenhafvet
aflopps-lösa trakter, mellan den kvarliggande land isresten och vår halfös
vattendelare, och inom dessa samlade sig smältvattnet till stora sjöar:
issjöar. Vid sammanställning af hittills gjorda iakttagelser lyckades
också A. Hansen3 visa, att alla högre liggande, hittills iakttagna, ej
marina strandbildningar inom Skandinavien äro belägna just inom det
nu angifva området. Genom de nu nämnda arbetena var frågan
huruvida isdämda sjöar funnits i Sverige definitivt afgjord. Därvid
har dock vår kännedom om dessa sjöar stannat, ehuru ett och annat
meddelande om strandbildningars förekomst, ibland åtföljdt af
höjd-uppgift, lämnats af forskare sysselsatta med andra studier. Det enda
undantaget härifrån är den intressanta detaljbeskrifning öfver de i
Oviksfjällen belägna s. k. Dromsjöarne (se taf. 2, B), hvilken
Högbom4 publicerade 1892. De något fullständigare kända delarne
af déssa sjöar ha dock både haft ett sådant läge och varit af så
obetydlig utsträckning, att någon hållpunkt för tydningen af de stora,
isdämda vattensystemens historia ej genom nämnda beskrifning
lämnades.
1 Se A. G. Nathorst i Geol. Kör. Förlj. 12 (1890), s. 30.
2 Glaciala och petrografiska iakttagelser i Jämtlands län. S ventres Geol.
Unders. Ser. C. n:o 70 (1885).
* Om seter eller strandlinjer i store hoider over havet. Arch. f. Math. o.
Na-tnrv. 10 (1886) och Strandlinjestudier. Ibdtn 14 o. 15(1890—1892). Kristiania.—
Här omtalas utförligt den väsentligaste af den dessa frågor rörande litteraturen.
* Om märken efter isdämda sjöar i Jämtlands fjälltrakter. Geol. Kör. Förh.
14 1892).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
