Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nämnda bildningarna uppkommit (taf. 2, A). Denna sjös centrala
parti har intagit det vidsträckta, föga kuperade området i och kring
Annsjön och från detta ha tvenne långa, fjordlika armar af i
medeltal 5 km. bredd utgått i VNV och OSO. Den vestra af dessa
har slutat i Skalstugusjöns bäcken, där äfven de lägsta passen, utmed
landsvägen mellan Skalstugan och Sulstuen något lägre än 590 m.
och mellan Fjergen och Skalstugusjön 713 m.1, torde ha hindrat
af-lopp mot vester. Den östra grenen af Annissjön måste varit dämd
af isen ungefär i trakten af Undersåkers kyrka, ty några ånnliniema
motsvarande strandmarken finnas hvarken inom Kallsjöns dal eller
c. 12 km. öster om Undersåker på Storberget vid Mörsil. Annissjöns
ytinnehåll torde kunna uppskattas till 750 kvkm.; den var sålunda
ungefar en och en half gång så stor som Hjälmaren. Hvar Annissjön
haft sitt aflopp är ännu ej möjligt att fullt bestämdt säga. Detta på
grund af att kännedomen om Jämtlands topografi är så ofantligt
bristfällig. Just här må ett talande exempel anföras. På ett fåtal kilometers
afstånd från mellanriksbanan ligger i riksgränsen en ganska storsjö,
Skurdalssjön, hvilken å R. Croxstedts1 2 karta öfver dessa trakter
an-gifves ligga på en höjd af 611,6 m. (2,060 fot) ö. h., medan den å
det norska »bladet Meraker»3 uppgifves för 681 m. På samma sätt
tyckes det vara med uppgifterna söder om järnvägen. Såvidt jag
kunnat finna, är det icke alldeles omöjligt att just i den dalgång,
genom hvilken järnvägen — dennas högsta punkt enligt Cronstedt
601,2 m. ö. h. —■ går fram, finnes ett pass på omkring 560—570
-i
m., genom hvilket Annissjön haft sitt aflopp. Själf har jag endast
flyktigt från tåget sett denna trakt, men Högbom säger, att en isdämd
sjö haft sitt »utlopp öfver riksgränsen, där järnvägen nu går fram».4
Ifall en noggrannare undersökning visar, att icke vare sig här eller invid
landsvägen till Sulstuén så varit fallet, torde det med visshet kunna
sägas, att Annissjön ej direkt flutit till Atlanten, utan norrut till den
helt* säkert samtidiga Kallissjön. Då höjdförhållandena i allmänhet
och passpunkterna i synnerhet inom området mellan Areskutan och
Anjan äro så godt som okända, finnes alltid den möjligheten, att
O
Annissjön någonstädes i denna trakt haft ett utlopp. Om så ej är,
måste man tänka på ett sådant mellan iskanten och Areskutan nå-
1 Enligt benäget meddelande af chefen för »Norges geografiske Opmaaling»,
öfverste J. F. V. Haffnbb.
5 Beskrifning öfver stambanan genom Norrland. Stockholm 1882.
* Topografisk kort over kongeriket Norge, 47 D.
4 <ïeol. beskr. öfv. Jämtl. län, s. 76.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
