Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utmärkt genom sin vackra hvarfvighet. Hvarfven i ett hemfördt prof
äro respektive 12, a, 11 och 11 mm. tjocka och utgöras till 3 à 4 mm.
utaf ytterst fint lermaterial, men för öfrigt af en på fin sand rikare lera,
tydligt finskiktad (fig. 3, a). Klyfves leran efter skiktytorna, framträda
en mängd små, slingrande spår, af Höobom förut anträffade i
intramo-rän issjölera på Frösön (s. 62) och af mig i ishafslera vid Ragunda i
Jämtland och vid Jokela i Finland1 samt i ishafssand norr om Orsa
a 6
Fig. 3. Hvarfvig issjtflera, a från Medstugusjön, b från Nyland i Undersåker. De tiamraigu partierna
på den senare ikro å originalet gula genom oxidation, skedd efter lerans aflngring.
Naturlig storlek.
i Dalarne. Dessa spårs ursprung har hittills varit obekant. Sistlidne
sommar sågos af mig och d:r N. Hartz likadana på strandsand
vid Leksand i Dalarne. De djur, som frambragte dem, bestämdes af
prof. Chr. Aurivim.ius såsom larver af myggsläktet Chironomus och
påminna enligt prof. Fr. Mkinerts meddelande i väsentliga delar om den
i tig. 5 afbildade. Af släktet finnas i vårt land ett stort antal arter.
Larver af detta släkte äro enligt Meixert2 anträffade från strandzonen
till ett djup af 100 m. och sannolikt mera, så väl i sött vatten som
i salt, under arktiska såväl som tempererade klimat. Då de spår de
vid Leksand insamlade larverna frambragt visa den fullständigaste
öfverensstämmelse med de ofvan nämnda fossila, torde man kunna
våga påstå, att Chironomus-larver lefvat i Gentraljämtska issjön redan
under dennas tidigaste stadier. Den nu beskrifna leran måste nämligen
antagas vara afsatt i Ännissjön, på ett djup af högst c. 30 m. Vid
Nyland i Undersåkers socken finnes en annan typ af issjölera, mera
öfverensstämmande i habitus med mellersta och södra Sveriges ishafs-
’ Om senvlaciala och postjdaciala aflagringar i mellersta Norrland, lieol. För.
Förh. 16 (1894), s. 544.
3 De eucephale Myggelarvor. Kjöbenhavn. Vidensk. Sol sk. Skrifter. 6 Raekke.
Naturv. og Matliem. Afd. Bd III: 4 (1886), s. 441—444.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
