Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fiji 1. Intrauionln issjöltra ined »pär af ( hironomus larver Tegelviks legcllnuk |>å Fiosou.
Naturlig storlek. (Kftcr
%■
leror (fig. 3, 6). Hvarfven i ett hemfördt prof äro respektive 8, 7, 7,6,
7 och 6 mm. och den af finaste lera bildade lamellen c. 2 mm.
Vid Järpens cellulosafabrik anstår en tredje typ, som visar
öfver-gången till den inom issjöområdet ganska utbredda hvarfviga
issjösanden. Skikten äro i den nämnda ler3n mellan
16 och 20 cm., men af hela hvarfvet utgöras
endast 3—5 mm. af en skarpt markerad lerrand,
den öfriga delen af en lerrik sand, skiktad i ett
tjugutal lameller. Ingen af de nu beskrifna
lerorna har visat sig vara i nämnvärd grad kalk-....................
** lig o. Larv al (hironomus
haltig, oaktadt de tvenne sistnämnda äro aflag- s «anger naturlig
rade inom silurområdet. Den i alla säkra
issjöleror regelbundet uppträdande hvarfvigheten torde kunna anses såsom
ett icke oviktigt ytterligare bevis för den numera beträffande den
marina, hvarfviga ishafsleran allmänt antagna åsikten, att hvarfven äro
att anse såsom årsskikt, uppkomna genom den stora olikheten i
materialtillförselns riklighet under de olika årstiderna. Organiska
lämningar ha hittills ej funnits i issjösedimenten, om man undantager
Högboms nedan omtalade fynd. Dock har någon åt upptäckandet af
sådana särskildt riktad undersökning ej hittills företagits.
På grund af bristande kännedom om Jämtlands bergarter, har
jag ej kunnat egna frågan om blocktransporten med flytande is inom
issjöarnes område den uppmärksamhet densamma (örtjenar. Men med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
