Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utmed Storsjöns strand mellan Fillsta och Digernäs, och enligt upp*
gift »åtminstone halfvägs till Oviken», sträcker sig en väl utvecklad
strandvall, enligt medeltal af flera mätningar 3,6 m. ö. Storsjöns högvatten
(4,7 m. ö. vattenståndet d. u/e 1896). Pä denna vall har kalktuffen vid
Fillsta afsatts.
Östberget (468 m. ö. h.) på Frösön i Frösö socken. På bergets vestra
sluttning anträffades efter något sökande med all sannolikhet traktens högsta
issjögräns. 1 samband med en väganläggning, utgående från landsvägen
till Tanne ungefär vid Långåker och ledande upp till ulsiktsbergets topp,
hade nyodlingar företagits. Genom dessa framgår en svagt, men tydligt
utbildad erosionsterrass, utgräfd i den sakta sluttande moränen. Materialet
är ganska väl rulladt, ehuru ej fullständigt sorteradt. Något rulladt
material kunde ej spiras of van för terrassen, hvilkens hak enligt harometermätning
från bergets topp ligger mellan 408 och 412 m. ö. h., således såsom
medeltal 410 m. eller 108 m. ö. Storsjön. — På bergets östra sida kring
gångstigen till Östersund finnes något ofvanför skogsbrynet en jämn yta,
som låter följa sig åt bägge sidorna och har utseende af en erosionsterrass.
Barometern angaf dess höjd till c. 410 m. ö. h. — Själfva kulturgränsen
på bergets östra sida betecknar troligen en issjöstrand. Dess höjd, c. 370
m. ö. h., talar för ett samband med den af mig vid besöken här ej kända
storsjö) inien, typiskt utbildad vid Gärde.
Östersund. Med anledning af iakttagelserna vid Gärde gjorde jag
strax före min afresa från Jämtland ett kort besök vid den c. 1,6 km.
nordost om staden, öster om landsvägen till Lit, belägna höjden (408 m.).
Såväl i den rullstensås, som stryker utmed densammas östra sida, som på
vestra sidan (vid Generalslabskarlans höjdsiffra 350) funnos tydliga, om än
ej synnerligen vackra, erosionsterrasser vid en höjd af c. 357—360 m.
ö. h. På sistnämnda ställe (under odling) funnos rikligt frisköljda block,
i ytan omgifna af ett något sorteradt material.
Oärde by i Ås socken, öster om Tängs station. Den förut (s. 56—57)
omtalade strandvallen, på hvilken sträckvis landsvägen mellan Ås och
Dvärsätt löper, följdes c. 3 km. i N—S. Vid Olof Erikssons gård,
n:o 5 Ösa by (0,7 km. norr om Gärde), är vallen genomskuren af
ett grustag. Den hvilar på morän, är c. 40 m. bred, 2 m. mäktig och
beslår af synnerligen väl sorteradt och rulladt material, i ett lager gröfre,
i ett annat finare, med korsande lagring. Söderut ofvanför
järnvägssta-tionen öfvergår vallen i en erosionterrass. En i största hast utförd
nivellering angaf dennas höjd till 45 m. ö. stationen eller 360 m. ö. h.,
medan barometern för strandvallen angaf 368 m. ö. h.
Höjden ofvanför Gärde når 428 m., hvarför strandlinier böra
eftersökas äfven vid c. 410 m.
Storberget (c. 575 m.), norr om Mörsils station, i socknen af samma
namn. På, enligt barometer, c. 530 ro. ö. h. ligger öster om vägen, som
leder upp till toppen, ett torp på en c. 30 m. bred, svagt sluttande terrass,
med massor af väl rullade block och typiskt strandgrus. I de skärningar,
som funnos utmed den nyanlagda vägen, kunde säkert konstateras att
högsta issjögränsen för denna trakt här förelåg, ty ofvan densamma
upphörde hvarje spår af genom vågor bearbetadt material.
Ymer, 1897.
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
