- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 17 (1897) /
64

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

därför vara af vikt, att hvarje iakttagare lämnar så noggranna
upplysningar som möjligt öfver de studerade punkterna, på det att de
gynnsammaste må kunna utväljas, då en gång noggranna nivelleringar
komma att utföras.

Nivelleringarna ha utförts med en Elfvings handnivå af G. De
Gkers förbättrade konstruktion, ett instrument, hvilket under något
så när gynnsamma förhållanden ger särdeles noggranna resultat.
Den använda barometern har dess värre ej varit af bästa slag, men
resultaten torde dock vara ganska tillförlitliga; endast i undantagsfall
torde det sannolika felet vara större än 5 m. Vid jämförelse med
de siffror, som genom nivellering erhållits, synas
barometerbestämningarna i allmänhet snarare gifvit för höga tal än motsatsen.
Alla mätningar, vid hvilka en till sin höjd känd sjöyta utgjort
utgångspunkten, ha räknats från högvattensytan sådan denna med
ledning af buskrand m. m. kunnat bestämmas. Generalstabens mätningar
af de jämtländska sjöarnes höjd referera sig enligt professor P. G.
Ros£xs meddelande i regeln till en tillfällig vattenyta, hvarför mina
siffror absolut tagna torde vara 0,7 à 1,5 m. för höga. Någon
korrektion för detta fel har jag ej ansett lämpligt införa, då dess storlek
ej för hvarje fall är kändt och felet endast för nivelleringssiffrorna
torde vara af någon betydenhet.

För större öfverskådlighets skull äro lokalerna ordnade efter de
vattensystem, inom hvilka de äro belägna, samt från norr till söder
eller, i de fall då de ligga på ungefär samma bredd, från vester
till öster.

а. Oviks fjällen.

Här iiar Hor.ik-m företagit mätningar af ett antal strandlinier, utförligt
beskrifna i Geol. Fören. Förli. 14 (1892), s. 562—576.

б. Storsjöbäcknet.

Ilofvcrberget (547 m. ö. h.) i Bergs socken. Här hafva enligt
meddelande af prof. Högbom iakttagits till sin höjd dock okända terrasser.
Sådana finnas äfven mellan Berg och Myssjö, på Storsjöns vestra sida.

Fillsta i Frösö socken. Ofvanför Fillsta-gårdarne utbreder sig i
N—S en minst 1 km. lång, så godt som fullständigt plan grusmo, till
en del bildad af ganska groft material. Denna accumulationslerrass ligger
c. 40 m. ö. Storsjön eller c. 332 m. ö. h. Materialet härstammar
möjligen, åtminstone delvis från en på östra sidan belägen rullstensaflagring,
men torde i väsentlig mån vara nedfördt och aflagradt af Fillsta-bäcken,
som nu skurit sig ner igenom sitt gamla delta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1897/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free