Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»arroyos», som slingrade sig ned till hafvet. Mot söder åter ligger
hela den majestätiska bergskedjan, den helgjutna Sierran, krönt med
talrika sylformade toppar, nående högt upp öfver hufvudmassan af
berget. Kustlinien på ömse sidor om halfön synes klart, och de
skummande bränningarne visa tydligt genom ett hvitt bälte, hvarest
den sandiga stranden slutar och hafvet börjar. Rundtomkring och
omedelbart nedanför mina ögon sträcka sig de tätt skogbevuxna
och härligt gröna kullarne, hvilka längre bort antaga skiftningar af
olivgrönt, violett och blått. Denna utsikt är värd den besvärliga
klättringen ditupp, är till och med värd en längre färd än den vi
hafva gjort.
Efter några dagars vistelse i Sierran begaf sig vårt
sällskap hemåt på en annan stig, och våra lägerplatser voro
Chu-parusa (honungsfogeln) och San Franciscito. Vi vunno ingenting på
att taga en ny väg, utom en förändring i utsikter. Ett långt stycke
följde vi samma kam af Sierrans ryggrad, från hvilken vi hade
glimtar af Stilla hafvet i vester äfvensom af Kaliforniagolfen i öster,
medan i söder hufvudtopparne af Sierran hägrade upp i ständigt
föränderliga former. Efter en dags klättrande upp och ned i
klyftor och på kullar kände vi oss lättade, när slutligen lägerplatsen
uppnåddes, där vi kunde sitta af lugnt, åtminstone för den dagen.
Mulåsnorna släpptes då med detsamma lösa att beta i närheten
på det ymniga gräset (ängssvingeln), som växte öfverallt på denna
höjd. Vår trupps vetenskapliga stab gick vanligen genast till sitt
arbete att jaga och samla, allt efter som det kunde falla sig, och
botanisten riskerade en betänklig konkurrens med mulåsnorna, när
han sökte att skaffa sig sin andel af växtligheten. Skyldigheten att
skafTa färskt kött föll på vår vägvisare, senor Francisco åraooxs lott,
hvilken med ett gammalt rostigt winchestergevär åtminstone
försökte att skjuta en hjort. Men då under hela vår färd endast
en enda hjort sköts och fördes till lägret, så måste vår förnämsta
kost såsom alltid förblifva bönor och bruna skorpor, upphjälpta med
svart kaffe och te. I detta land ha de ett afsky värd t sätt att bereda
kaffet, hvilket i min tanke sätter dem på det lägsta trappsteget af
civilisationens skala. Kaffet kokas tillsammans med panoche (små
sockertoppar). Inom hela området af råmaterial till födoämnen
finnes intet mera primitivt och oberedt än panoche-sockret. Några
förderfvade sockerrör finna alltid vägen med bland de goda, när
de krossas, och dessa rör, som varit i jäsning, meddela en egen
stinkande och obehaglig syra åt panochen. Lägg härtill smaken af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
