Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej nog härmed, det har genom de senare årens hydrografiska under*
sökningar vid vår vestkust visat sig, att kännedomen om de arktiska
hafvens hydrografi, deras plankton o. s. v. är af den allra största
betydelse för en rätt inblick i förhållandena vid våra egna kuster. Och
här är ofantligt mycket att uträtta. Hafvet mellan Norge, Spetsbergen
och Grönland t. ex. erbjuder ju alltjämt, trots den norska
Atlanterhafs-expeditionens arbeten, ett ofantligt undersökningsfält. Så ha vi östra
Grönland, hvars geologi norr om 70° och isynnerhet norr om 74°
n. br. i mångt och mycket synes erbjuda likhet med Spetsbergens, och
hvars flora och fauna o. s. v. för oss svenskar skulle erbjuda ett
ovanligt intressant arbetsfält, medan i öster Novaja Semlja, de
Nysibiriska öama m. m. locka oss.
Egde vi väl ett fartyg, kunde vi sålunda med jämförelsevis ringa
kostnader utsträcka våra undersökningar till skilda delar af
polarområdet, än med landets, än med hafvets undersökning såsom
färdens förnämsta mål, helst med båda i förening. Men vi behöfde
ju icke stanna ensamt vid polarområdet. Vi skulle först och främst
äfven kunna använda fartyget till hydrografiska och biologiska
undersökningar i Atlanten eller andra haf. Vi kunde kanske till och
med gå ännu längre och äfven rikta våra arbeten mot södra Ishafvet
och den antarktiska kontinenten, en uppgift, som ju länge lekt de
svenska polarfararne i hågen, och af hvilken stora vetenskapliga resultat
vore att förvänta, äfven om man helt och hållet afstode från själfva
sydpolsproblemet. Ja, medan vår fantasi sväfvar ut så långt, kunna
vi låta den sträcka sig ännu något längre, i det vi tänka på en svensk
vetenskaplig världsomsegling lik Challengers!
Förhållandena gestalta sig verkligen sålunda, att fastän vi sedan
långt tillbaka måst frånlräda vår på krigets idrotter grundade
stormaktställning, så behöfva vi lyckligtvis icke stå tillbaka för andra
nationer när det gäller vetenskaplig forskning. I detta hänseende
höra vi tvärtom ännu till stormakterna. Och se vi specielt till
polarfärderna, så finna vi, att de båda skandinaviska folken icke stå efter
någon annan nation. Sverige har å sin sida den vetenskapliga
polarforskningen samt kringseglingen af Asien och Europa. Norge har
öfvertvärandet af Grönlands inlandsis, Frams färd öfver Polarhafvet
och den högsta hittills uppnådda breddgraden. Dylika arf mana till
fortsättning! Men Norge är i denna stund bättre lottadt, därför att
det eger Fram, under det att våra framtidsutsikter, af brist på
fartyg, icke äro så gynnsamma.
När jag kallat detta utkast ett önskningsmål för den svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
