- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 17 (1897) /
171

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

finge kurs mot den amerikanska kontinenten. Det vore i själfva verket ej
numera sä farligt med ödsligheten och folktomheten åt detta håll som på
•den tid, då Franklinexpeditionen här gick under. Sedan 1889 bedrifva
amerikanska fartyg liflig fångst vid mynningen af Mackenziefloden, och 12
à 15 fartyg bruka där öfvervintra med 400 à 500 personer.

Tal. hade fått dessa uppgifter af en svensk harpunerare, som under
lång tid varit i amerikansk tjenst däruppe. På kusten af Alaska funnes
civiliserade indianer och något mindre hyfsade eskimåer. Här bedrefves
ej blott fiske, utan ock utmärkt jakt. 1 Alaskas inre finnas rätt många
guldgräfvare. Tillfälle att göra intressanta geografiska upptäckter torde ock
finnas där. Enligt bland eskimåerna gängse tradition funnes nämligen fast
land norrut i hafvet utanför Alaska.

Bland befolkningen i dessa nordliga obygder vore kännedomen om
expeditionen ganska utbredd, om ock, egendomligt nog, cirkulären med
afbildning af ballongen ej där blifvit spridda.

På det hela taget — så slutade tal. — äro utsikterna för
expeditionen i år lika goda som eller båttre än de voro i fjol.

Ordföranden tackade å sällskapets vägnar för dessa intressanta
med-•delanden och önskade hr Andrée och hans följeslagare lycka på den djärfva
•och betydelsefulla färden.

Lektor E. JAdkrin förevisade och förklarade därefter en af honom
gjord förbättring å den nu brukliga sextanten, hvarigenom skulle
möjliggöras att vid ortsbestämning göra sig oberoende af naturlig eller artificiel
horisont. Lektor J. kallade sitt förbättrade instrument och

dess princip var anbringandet af ett vattenpass vid den vanliga sextanten;
vattenpassets bubbla och solbilden skulle af observanten bringas ens.
Instrumentet är så inrättadt, att man vid observationen, såsom vid vanliga
eextantobservationer, är oberoende af fast uppställning. Är man ej fullt
stadig på handen, flytta sig solbilden och vattenpassets blåsa i samma led
och lika stor synvinkel. Det senare åstadkommes genom att åt
vattenpasset gifva en lämplig krökningsradie. Instrumentets indexfel kan
bestämmas efter åtskilliga metoder, och sedan korrektion för detsamma skett,
gifver nivåsextanten sol- eller stjärnhöjder med ett sannolikt fel, som icke
öfverstiger 2 minuter. Tal. uttryckte den öfvertygelsen, att Andrée*
expedition med sin vetenskapligt bildade personal både skulle beflita sig
om att taga noggranna ortsbestämningar och ha förmåga att anställa sådana.

Kapten C. Tottie redogjorde för och förevisade en del af rikets
allmänna kartverks utställning vid sommarens exposition. Talaren
lämnade först i största korthet, med ledning af en nu utarbetad karta, en
öfver-sikt af de geodetiska arbetenas ställning, triangelnätet,
precisionsnivellerin-garna m. m., därefter för de topografiska arbetenas fortgång. Dessa
åskådliggjordes af en annan öfversiktskarla. Själfva arbetsmetoden vid de
topografiska bladens tillkomst klargjordes genom en serie utställda kartblad, börjande
med stomkartan och slutande med den färdiga kartan, sådan alla känna den.
Själfva den tekniska processen har genom de fotografiska metodernas och
beliogravyrens användning så förenklats, att till densamma nu åtgår ungefär



Ymer, 1897.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1897/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free