Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett âr frän den tid kartan är. förminskad och färdigritad mot fem à sex år
förut. Äfvenledes förevisades nya höjdkartor, såväl det nya nordvestra bladet
till kartan öfver södra Sverige, som den nya höjdkartan öfver rikets
nordligaste delar. Föredraganden slutade med att framhålla, $tt hvad
han-åsyftat vid anordnandet af utställningen framför allt varit att lämna ert
sann bild af vårt kartverks närvarande ställning; det gamla, ännu ej
reviderade, hade därför medtagits, lika väl som det nya, det i följd af äldre,
otillförlitligare arbetsmetoder mindre goda, lika väl som det nyare och fullgoda..
D:r Hjalmar Stolpr framlade därefter, sitt nyutgifna stora arbete,.
Studier i amerikansk ornamentik, ett bidrag till ornamentens och.
refererade i korta drag dess hufvudinnehåll, rörande hvilket hänvisas till<
arbetet själft och till ä annat ställe i detta häfte införd anmälan.
1 sammanhang härmed redogjorde tal. för sin nya teori rörande den*
amerikanska meanderns uppkomst. Samtliga äldre teorier hade varit
konstruktiva och på sin höjd tillämpat utvecklingslagen, när del gällde att
förklara mera komplicerade former ur de enklaste. Hvarifrån dessa enkla,
former själfva ledde sitt ursprung, lämnades däremot oförklaradt, liksom
ock ornamentets betydelse öfver hufvud. Talarens egen vid
amerikanist-kongressen i Köpenhamn 1883 framställda teori, att den sydamerikanska
raeandern bildats af ett system af på två linier mot hvarandra ställda
hakornament ( ”"| och |_ ), hade skäl för sig, hämtade från vissa klubbor
i Guiana (se äfven »Studier» etc. p. 38), men lede af det felet att ej kunna,
förklara hvad dessa hakornament i och för sig vore, eller hvarför de fått
en så vidsträckt användning. Tal. hade därför ständigt sökt »något
en-hetligt, enkelt motiv, som egde någon viss betydelse för menniskan och
genom hvars kombinerande meandern kunde uppstå» (1. c.). En sådan
konkret förebild ansåg han sig nu hafva funnit i den typiska formen af
irrigationskanalerna i det forna Peru. Bland ruinerna af det forna
Gran-Chimu vid Perus kust har Wiener funnit flera olika system af
irrigations-kanaler, olika för odlingen af mais och bomull, hvilka voro konstruerade
fullkomligt i form af meandrar, från de allra enklaste till de mer
komplicerade. Äfven det från den mexikanska och peruanska ornamentiken så
väl kända s. k. trappmönstret var representeradt. Tal. förevisade teckningar
af dessa kanalsystem. Wiener, som visserligen sett likheten mellan dessa,
dikessystem och meandern, men ej uppfattat dess stora betydelse för
ornamenttolkningen, framhåller uttryckligen (»Pérou et Bolivie», p. 542), att dessa,
mer eller mindre komplicerade, meanderformade diken alls icke hafva
tillkommit under inflytelsen af något slags estetiskt syfte, utan uteslutande af
hänsyn till det praktiskt nyttiga.
Denna praktiska nytta vore emellertid enligt talarens åsigt af så stor
och genomgripande betydelse i dessa regnfattiga trakter, så väl i Peru som
i Mexico och i nästan hela det kulturområde, från hvilket här ifrågavarande
ornamentstil får antagas leda sitt ursprung, att det ej kunde förvåna, att
det regelmässiga, komplicerade liniesystem, som af yttre nödvändighetsskäl
skapats, kommit att öfverflyttas till ornamentiken, specielt till vattenkärlens.
Så mycket mindre kunde detta förvåna, som dyrkan af vattnet och regnet
vore en hos Amerikas urfolk ytterst utbredd och högt utvecklad kult. Med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
