Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skälet ligger i folkets vidskepelse. Alla våra bärare utan
undantag — och man kunde utan öfverdrift säga alla chiloter och öfver
hufvud taget den lägre, oupplysta och ytterst okunniga befolkningen
inom Chiles skogsbyggder — hafva en stor motvilja att ensamma till
och med om dagen vistas i skogen, så mycket mer då att där
tillbringa natten. Ensamheten, det djupa mörkret och tystnaden, då
och då afbruten af nattfåglars egendomliga läten, som alltid anses
betyda något1, öfverväldiga de i skogarne ensamma och gifva deras
lätt uppjagade fantasi riklig näring. Fullt och fast tro de på
tillvaron af hemlighetsfulla väsen och makter, som råda öfver skog och
berg. Det är samma historia, samma uppfattning, som möter oss
öfverallt i världen, såväl hos folkslag på kulturens lägsta trappsteg
som äfven hos dem, hvilka nått jämförelsevis högt på dess skala.
Däraf denna vägran att gå ensamma och denna fasa att vara allena
under natten. Däraf denna mannens ansträngning till det yttersta
att på en kort dag uppnå depoten och hinna tillbaka före
mörkningen. Han återkom också drypande af svett.
Men låtom oss återtaga den egentliga berättelsen om resan. På
den för min återresa bestämda dagen, lät jag, såsom förut anförts,
transportera till närmast nedanför belägna tältplats så mycket af
mitt bagage som kunde medhinnas, och följande dag gingo vi med
resten dit. Den 27 februari, vadade vi öfver Aysén-floden och
tältade nära den förut omnämnda pampan. Fram på förmiddagen
följande dag hördes rop från flodstranden, och kort därefter anlände
de 5 bärare, som de Fischer vid sin ankomst till den egentliga
pampan icke längre behöfde. Jag hade all anledning att vara glad öfver
deras återkomst. De berättade, att skogselden nyss nått andra sidan
af bifloden, och det var sannolikt icke för tidigt de återkommit. De
senaste dagame hade varit rätt blåsiga, och elden erhöll därigenom
en betydande spridning. Röken, som under de nästan vindstilla
nätterna drog vesterut i dalen, återvände under dagarne med den då
rådande vestanvinden. Att elden antagit högst betydande dimensioner,
kan man inse däraf, att då jag några dagar senare hade hunnit 23
km. nedåt floden, från brandstället räknadt, var röken ännu så
intensivt tjock om morgnarne och långt fram på förmiddagen, att man
icke kunde se ett spår af föremål på 150 å 200 meters afstånd.
1 Jämför C. Darwin, En naturforskares resa kring jorden; det ställe, som
afhandlar Ohiloë. Då detta skrifves, förfogar jag ej öfver arbetet i fråga och kan
därför ej hänvisa titl någon viss sida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
