Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
beten af glacierer i Himalaya, framhåller på ett ställe (sid. 126) »att det
▼ar egendomligt att i dessa aflägsna trakter (Spetsbergen) åter möta så många
växter, som jag hade funnit vid glaciererna och bland klipporna i
Karakoram-Himalaya. Papaver nudicaule och Saxifraga flagellaris erinrade mig om
en underbar dags vandring 1894 uppför den venstra sidan af
Hispargla-cieren, den präktigaste isström i Asien. apetala var allmän vid
den stora Baltoroglacieren, där man hade utsikt öfver den väldiga
Masher-brum. PotmtiUa mullifida* 1 var allmän på lägre nivå i Hunza och Nagar.
Saxifraga opposiiifolia och hirculus uppstiga ända till 17000 fot och mera
på sidorna af de största jättarne af den underbara bergskedjan. Här hade
jag dem alla åter, lika lysande och påtagligen lika hemmastadda i hjärtat
af de arktiska regionerna som på Asiens ryggrad.» För växtgeografen är
ju detta kändt förut, men äfven för honom är förhållandet af intresse,
hvar gång det ånyo bekräftas, och det är väl första gången som samma
person själf iakttagit växterna på båda hållen. I geologiskt hänseende får
man icke veta något nytt, men då de geologiska iakttagelserna bearbetats
— och de utlofvas i ett annat arbete — torde väl ett och annat af
intresse framkomma. Enligt d:r Gregory var ett af expeditionens syften att
afgöra, »huruvida Spetsbergens fjordar bildats genom erosion af glacierer
eller på något annat sätt». Så vida ref. fattat honom rätt, menar Conwat,
att afsedda reliefformer helt och hållet bero på erosion, och detta t. o. m.
på sådan, som skulle egt rum under och efter istiden, en åsikt diametralt
motsatt Dr Geerb iakttagelser,* enligt hvilka Isfjorden med förgreningar
till större delen skulle vara uppkomna genom sänkningar mellan brottlinier.
Att erosionen spelar en stor roll kan ju icke förnekas, men de
undersökningar, som icke taga hänsyn till rubbningar i berggrunden, kunna icke
leda till någon riktig uppfattning af ytformernas uppkomst. I uppsatsen i
Geographical journal meddelas flere intressanta fotografier öfver glacierer,
medan däremot Garwoods tolkningar af desamma samt jämförelse med
glaciala fenomen i England i många fall förefalla osäkra. Gregorys
påstående, att man skulle uppgifvit att palmer förr vuxit på stränderna af
den arktiska oceanen, är, såvida därmed afses Spetsbergen, icke med
sanningen öfverensstämmande. I intet af Hkkrs eller referentens arbeten har
det yttrats ett ord eller ens förmodan om palmers förekomst på Spetsbergen,
och d:r Gregorys besök därstädes har, i motsats till hvad han själf låter
påskina, ingen som helst. betydelse för de på växtfossilen grundade slutsatserna
om de forna klimatförhållandena i de arktiska trakterna.
Expeditionens viktigaste resultat och det, som förlänar arbetet dess
största värde, är kartan öfver området kring Adventdalen och Sassendalen
etc., förutsatt att densamma är tillförlitlig. Af berättelsen framgår, att
Conway med yttersta ihärdighet och med en energi, som står öfver allt beröm,
utförde kartarbetena äfven under de ogynnsammaste yttre förhållanden.
Men det är nog öfverdrift, då det i det större arbetet heter, att »bergen
äro fulla af järnmalm, hvilken påverkar kompassnålen på det mest
ombyt-liga sätt». Diabasen kan visserligen ha någon inverkan, ehuru t. o. m.
1 Då Potentilla verna och multifida i arbetet uppgifvas såsom spetsbergska
representanter af slåktet, afses troligen P. fragiformis t. (eller nivea t) och pulchella.
1 Ymer 1896, sid. 262.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
