Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
denna synes mindre Sn man skulle förmoda, men i de trakter, om hvilka
här är fråga, finnes veterligen ingen bergart, som skulle kunna hafva den
verkan som angifvits. Huru som helst, kartan fir den första, som visat
terrängfornierna hos något större område af Spetsbergens inre, och vi måste
lyckönska sir Martin till det arbete han presterat, om också smärre
anmärkningar kunna göras.
En sak vilja vi dock i samband härmed påpeka. Det uppgifves på
flera ställen i anförda arbeten, att de förutvarande kartorna firo dåliga.
Y i antaga att härmed i främsta rummet syftas på de engelska »Admirality
charts». De svenska äro ju ännu långt ifrån fullkomliga, men då man
ser, huru mycket bättre de äro än sina föregångare, torde det ej vara
rättvist att klandra dem, för att de till äfventyrs kunna vara felaktiga på
ställen, som icke besökts af svenska expeditioner eller där inga
detaljundersökningar ännu blifvit utförda. Såsom bevis på det af svenskarne nedlagda
arbetet kan till exempel anföras, att af de 129 astronomiska
ortbestämningar, på hvilka Nordenskiölds karta af 1874 är grundad, firo endast
7 (sju) utförda af icke svenskar.
Sir Martin har i sitt föredrag i Geographical Society öppet erkänt
att de skandinaviska språken äro okända för honom, men frånser man den
skandinaviska litteraturen, framgår af ett i det större arbetet befintligt
bi-hang, (sid. 851—364) »The nomenclature of Spitsbergen», att sir Martin
har en noggrann kännedom om de äldsta kartorna öfver Spetsbergen.
Efter dessa äldsta kartor söker han nu i enlighet med prioritetsprincipen
återställa de för hvarje ort ursprungligen gifna namnen. I hvad mån detta
försök i de olika fallen är berättigadt, vill ref. för närvarande ej yttra sig
om, då han ännu ej haft tillfälle att kontrollera de lämnade uppgifterna,
hvilket är ett studium, som kunde kräfva en uppsats för sig. Därom borde
man i alla fall kunna vara ense, att endast i det fall, då intet tvifvel kan
föreligga om hvad som med det äldre namnet afses, bör detta återupptagas
i stället för det nyare, samt att sådana kartor, som endast föreligga i
manuskript, icke böra tillerkännas prioritetsrätt vid namngifningen. Till denna
del af sir Martins bok, som jämte kartorna utan fråga utgör det i
vetenskapligt hänseende värdefullaste af hela arbetet, få vi kanske framdeles
tillfälle att återkomma. A. G. N.
Spitzbergen Gazette. 1896 var ett bemärkelseår i Spetsbergens
historia, ty då fick Spetsbergen sitt första turisthotell och på samma gång
förbands det genom regelbunden ångbåtsförbindelse under
sommarmånaderna med Norge. I år har därstädes ej blott upprättats ett eget
postkontor — sedan föregående år ett första försök därtill gjorts — utan
Spetsbergen fick äfven sin egen tidning, hvars namn anförts här ofvan.
Den redigerades från Spetsbergen af Overlærer Carl Christensen från
Tromsö och utkom i Hammerfest med ett nummer i veckan under juli
och augusti — inalles nio nummer — till ett pris af 5 kronor.
Tidningen är sannerligen värd hvad den kostar, och man måste
med-gifva att vederbörande gjort sitt bästa för att få densamma så innehållsrik
som möjligt. Pä Spetsbergen tilldrager sig naturligtvis ej så mycket för
hvarje vecka — eller åtminstone kan man ej på en vecka där erhålla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
