- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 18 (1898) /
60

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i sydvästlig riktning genom ett glest skogbevuxet slättland med djup.
sand. På tredje dagen sedan vi lämnat södra flodstranden, kommo
vi till det område, som bebos af den första ovampostammen,
oukouan-jama, samt lägrade oss utanför höfdingen Uejulus eller Uras by under
ett härligt fikonträd med en krona af mera än 45 meters genomskärning.

Vi kommo på mycket god fot med Ura, sina måltider intog han
ofta med oss, och hvarje afton drucko vi hos honom i hans by
oumaloufouöl beredt af korn. Dessa aftnar längst inne i labyrinten
af den stora ovampobyn stå lifligt för mitt minne. Kort efter
skymningen anlände vanligen från Ura en deputation, bestående af ett
par underchefer, med inbjudan att dricka öl hos chefen; denna invit
var så godt som en befallning och ej skäl att afslå. En smal
gångstig förde genom fälten till byn. Denna är liksom alla
ovampo-byar omgifven af ungefär tre meter höga träpalissader; man tränger
sig in genom en liten, trång öppning, och efter att hafva klifvit öfver
en nära meterhög tröskel, kommer man in i en för främlingen högst
besvärlig labyrint, bestående af knappt meterbreda gångar, utefter
hvilka hyddorna äro belägna. Sedan man följt labyrinten i alla dess
krökar förbi de många hyddorna, som upplysas af hvar sina eldar
midt på golfvet, och där pladdrande kvinnor och barn grupperat sig
på alla håll och kanter, anländer man till byns midt, där en liten,
trång, öppen plats finnes. Här väntar oss nu Ura, sittande på en
smal bänk och bjudande oss hvar sin groft snidade stol, rundt
om sitta eller stå hans underchefer och en del af byns manliga
befolkning; några kvinnor bära fram stora lerkärl fyllda med omaloufou,
och andra hålla på att vid elden koka och brygga nytt. Vi erhålla
hvar sin träbägare med öl, piporna stoppas och tändas med glöd,
och snart är samtalet i gång. Ura är en intelligent man och mycket
intresserad af meddelanden om den hvite mannen och hans land.
För oss berättade han om sina expeditioner mot grannstammarne för
att röfva kreatur. Äfven långt upp på andra sidan Cunene och inpå
portugisiskt område fram till Chibia hade skaror af oukouanjamas
färdats för att roffa åt sig boskap. På dessa plundringståg smögo
de sig in på törstfälten bakom ovakumbis och mandin ba folkens byar
samt tillryggalade otroligt långa sträckor på kort tid. Nu för
tillfället förberedde Ura en expedition mot oubandjastammen, som nyss
röfvat boskap från honom. Då vi omtalade för honom, huru mycket
den hvite mannen i Europa måste arbeta, inföll han: »den svarte
mannen är ej skapad för att arbeta utan för att röfva boskap, det
är hans arbete».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:48:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1898/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free