Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Af antiloper förekommo utefter floden ytterst talrikt reedbocken
(Cervicapra arundinum )och vattenbocken (Gobus Penricei), mera
sällsynt Cobus lechee, hvilka alla äro hänvisade till det egentliga
strandområdet, i hvars vassar de dotøa sig. Af för mig nya arter
gjorde jag här bekantskap med hartebeesten (Bubalis Caama) och
den vackra oribiantilopen (Ourebia scoparia).
Efter någon tids uppehåll i detta eldorado för en jägare
återvände jag samma väg öfver Kiteve och utefter Cunene, där jag i
december månad sammanträffade med min landsman, den i Sydafrika
mycket kände jägaren och handelsmannen Axel Erikson, hvilken sedan
ett trettiotal år tillbaka tillbragt sitt lif på resor i dessa trakter samt
i Damaralandet och Transvaal. Han var nu stadd på återfärd till det
inre från Mossämedes, och vi hade öfverenskommit att göra resan
genom Ovampolandet tillsammans.
Vår väg låg nu tvärs öfver Cunene söder ut. Den 16 december
på morgonen stodo vi färdiga att öfvergå floden. Vi medförde fyra
vagnar med tillsammans åttio dragoxar samt dessutom 300 Erikson
tillhöriga nötkreatur, får, getter, hästar och hundar, som skulle drifvas
till Damaralandet. Att få alla dessa djur och saker öfver en strid,
mera än hundra meter bred flod, hvars botten numera, sedan regnen
böljat, ej kunde nås, är ett ganska svårt företag. Sedan vi lastat ur
vagnarne, fraktades allt bagage, vapen, ammunition m. m. i
infödin-garnes kanoter till andra stranden. Därefter kom turen till vagnarne,
hvilka måste dragas öfver af det simmande spannet. För att hålla
krokodilerna på afstånd skjutas först några skott i floden, och sedan
drifves spannet under ursinnigt piskande och hojtande ned i densamma,
hvarvid första oxparet ledes i en lång lina af ett par män, som
simma främst. Nu är det af största vikt, att oxarne förmås följa sina
ledare utan att trassla in sig i spannremmen, samt att de hålla den
rätta riktningen och ej låta strömmen få makt med sig. Går allt
som sig bör, flyter vagnen efter de simmande oxarne, tills andra
stranden är uppnådd. Värre var att fortskaffa all den öfriga
boskapen med kor och kalfvar; de togos i trenne flockar, och efter ett
styft arbete lyckades vi få dem alla öfver utom en kviga, som
drunknade och fördes med strömmen. Först sent på aftonen hade vi
af-slutat den besvärliga transporten och befunno oss med vår stora tross
på sandbankame invid flodens södra strand. Sedan vi den följande dagen
stufvat våra saker i vagnarne, anträddes färden mot Ovampolandet.
Vi stannade några dagar i trakten af Cunene för att jaga på
de villebrådsrika fälten och förse oss med kött, hvarefter vi fortsatte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
