Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
då jag önskade mig både död och begrafven. Som jag dessutom vid
Kangerdluarsuk fann mineraltillgången mindre än jag väntat, så kom
jag icke att dröja här längre än nödigt.
Redan den 2 augusti lämnade vi denna egendomliga ijord och
styrde in i Tunugdliarfik, där tälten uppsattes vid Siorarsuit. Tu
nugdliarfik är en af Grönlands största fjordar, 15 mil lång och på
sina ställen 2 mil bred. Sodalitsyenit af samma slag som vid
Kangerdluarsuk är här anstående på båda sidor om fjorden, men vida
mineralrikare än på förra stället. I denna trakt lyckades jag åter
öfverkommma omkring ett tiotal nya mineral samt dessutom en
mängd praktfulla exemplar eller egendomliga varieteter af förut kända
arter. Med rika samlingar for jag den 8 augusti till kolonien. Där
försåg jag mig nu med grönländarproviant för återstoden af sommaren
och återvände den 11 till Siorarsuit, där jag med godt resultat
fortsatte arbetet till den 16.
Nämnde dag lämnade vi Siorarsuit och rodde längre in i fjorden
för att från denna sida besöka och fortsätta arbetet på Narsasuk.
Tälten uppsattes på en vacker plats benämnd Karsortalik, och vi
inrättade oss här för ett längre uppehåll. Tunugdliarfik är här 2 mil
bred och omgifningarna särdeles storartade. Uppehållet på denna
plats under den vackra eftersommaren skall för mig alltid utgöra ett
angenämt minne. Fjorden låg vanligen spegelblänk, och ståtliga
isberg från Koroks isblink fördes af tidvattnet majestätiskt fram och
tillbaka. Denna fjord är, i motsats till Kangerdluarsuk, starkt
trafikerad af grönländarne. Knappt någon dag förgick utan att någon
kajak eller båt visade sig. Vanligen fick jag besök af de färdande,
ty de kunde ju icke gärna underlåta att taga i betraktande den
märkliga synen af en person, som kommit öfver världshafvet utan annat
ändamål än att plocka sten. Oftast infunno sig dock mina vänner från
Igaliko. De kunde besöka mig gående öfver land, och de fortforo nu
att förse mig med mjölk, smör o. s. v. Men därtill kommo vid denna
årstid ock produkter af deras örtagårdar, såsom färsk potatis,
rof-vor o. d. Dessa senare alster hade dock för mig icke det värde,
som grönländarne själfve satte på dem. Dylika rotfrukter, som
blott i ringa mängd kultiveras, blifva i Grönland af underhaltig
beskaffenhet.
Det visade sig vara vida bekvämare att besöka Narsasuk från
denna sidan än från Igaliko. Från Karsortalik hade vi att ro en
timme, gingo så i land, klättrade de 300 meterna upp för branten
och voro omedelbart framme.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
