Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Narsasuk har man en förträfflig utsikt öfver isfjorden Ko*
rok. Denna utgör en gren af Tunugdliarfik, och i densamma
nedskjuter en betydlig arm af inlandsisen. Den ende europé, som varit
inne i Korok, var mineralogen Gieskcke. Den 2 sept. 1806 rodde
han in i Qorden, oaktadt, som han själf skrifver, den därinne
befintliga isblinken just förut hade utstött en mängd is, kalfvat, som man
säger. Han skall på en udde, benämnd Niakornärsuk, hafva funnit
flera sällsynta mineral. Om slutet af besöket yttrar han: »Wir
mussten uns mit dem Boote liber Hals und Kopf zurückziehen, weil
das Eis mit der Fluth gegen uns andrang. Es ist äusserst selten,
dass mann auf diese Stelle kommen kann.»
Kornkrup skrifver om sina försök att komma in i Korok 1876:
»Den næste Dag prøvede vi paa at trænge ind i Korok, hvorfra
Mineralogen Gjesecke i sin Tid besteg Isen og hvor der paa den lille
Odde Niakornärsuk findes forskjellige sjeldne Mineralier; men paa
Grund af den store Mængde Isfjelde, som bestandig skødes ud fra
denne Fjordarm var det os ikke muligt at trænge derind hverken
denne Gang eller fire Gange senere. > Själf erhöll jag på skriftlig
förfrågan af assistent Bugge i Julianehaab följande svar: »Jeg har lige
nu talt med Elias angaaende Deres Forespørgsel, om der findes
brugbar Teltplats i Tunugdliarfiks Isarm Korok, og han har svaret mig
saeledes : selv Kajak gaar ikke ind i Korok, Konebaad kommer aldrig
derind, og han mener, at der aldrig har været Europæere derinde;
Grunden dertil er dels den, at der paa Kysten netop ikke er nogen
Teltplats, og dels og hovedsagelig den, at Isblinken om Sommeren
meget ofte og ganske pludslig skyder ud og fylder hele den lille
Fjordarmen med Is, hvorfor der er Fare forbunden med at begive sig
ind i Korok.»
Efter sådana uttalanden från sakkunnigt håll var det ju för mig
föga utsikt att kunna besöka den af Giesecke anvisade
mineralforekomsten. Jag hade ock sannolikt afstått från denna min plan,
om jag icke under min vistelse på Narsasuk hade kommit på andra
tankar. Jag hade därifrån noga kunnat iakttaga förhållandena i
Korok. Under hela den tid af tre veckor, mina observationer
omfattade, hade icke is någonsin förekommit i sådan mängd, att den
kunnat lägga nämnvärdt hinder i vägen för ett besök i fjorden.
Visserligen låg alltid en krans af isberg utanför inloppet, men denna
var alltid, åtminstone vid ändarne, så gles, att den utan svårighet
kunnat passeras. Detta isband består af kalfis, som här st&r på
grund. Grundet utgör sannolikt en fortsättning af en morän, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
