Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med denna senare snart antaga dess yttemperatur + 5° eller + 6° C.
Det är äfven en erfarenhet hos alla, som vintertiden trafikerat
Nordatlanten och Nordsjön, att luften där är nästan lika varm som
vt-vattnet. Ångare, som lämna Göteborgs hamn en kall vinterdag, då
termometern visar — 10° eller — 12° C., mötas redan några engelska
mil utanför Vinga af töväder med regn eller dimma. Skageracks
ytvatten har nämligen under den kallaste tiden af vintern omkring
+ 3° till + 4° C. temperatur. Emellertid spelar härvid det direkta
värmeutbytet mellan haf och atmosfär en mycket underordnad roll
i jämförelse med afdunstningen och ångbildningen. Vi vilja för ett
ögonblick dröja vid föreställningen, att kall, torr polarluft
vintertiden inströmmat öfver Nordhafvet och Nordsjön, och att så mycket
af denna luft, som kommit i beröring med golfströmsarean därstädes,
uppvärmts till + 5° eller + 6° C. Hvarje kubikmeter af denna luft
kan upptaga 8—9 liter vattenånga. Om i en kubikmeter luft 9 liter
torr luft undanträngas och ersättas af lika mycket vattengas, så
minskas därigenom hela luftvolymens vikt med cirka 0,ooö kg.,
emedan vattenångans specifika vikt blott är 0,623 af luftens. Luftvolymen,
som står öfver den varma hafsytan, erhåller alltså en lyftkraft af
0,005 kg. därigenom att den mättats med vattenånga. Vidare
tillföres densamma äfven ett ansenligt värmeförråd, enär vattnet vid
sin afdunstning upptagit cirka 3—4 kalorier i form af latent värme,
hvilket förblifver den fuktiga luftens egendom ända tills den
kondenseras. Sålunda underhåller 1 hafvet vintertiden en varm, uppstigande
ström af fuktig luft, hvilken, då den uppnår högre nivåer, hvarest
1 Uti min ofvan citerade afhandling har jag utgått från antagandet, att hvarje
kvadratmeter af norra Nordsjöns hafsyta under höstmånaderna augusti—november
1893 aflämnat cirka 150,000 kalorier åt atmosfären. Man har på vissa håll klandrat
denna beräkning och menat, att den innebure betydlig öfverdrift. Lyckligtvis finnes
ett sätt att på en helt annan väg bevisa, att värmeutbytet mellan hafsytan och
atmosfären verkligen uppgår till så betydliga värden. Under norska
nordhafs-expeditionen 1876 försökte professor Mohn att bestämma storleken af
afdunstningen från Nordhafvets yta vid 61°—66° lat. Han kom därvid till ett resultat af
3.7 7 millimeter per dygn. Från hvatje kvadratmeters yta skulle således afdunsta
3.7 7 kg. vatten i dygnet, hvilket fordrar en värmetillförsel af cirka 2,260 kalorier.
Mellan Mr. Dicksons båda lödningar, d. v. s. från d. 1 augusti till d. 15 november,
förflöto 107 dygn. Afdunstningen skulle alltså fordrat en värmetillförsel af 241,820
kalorier, hvilket är mera än hafvet enligt min beräkning tillsläppt. (Beräkningen
är utförd med tillämpning af de termiska konstanterna för rent vatten.) I själfva
verket tillföras åtminstone under höstmånaderna alltjämt nya flöden af varmt
vatten genom golfströmmen, och därjämte måste äfven solvärmets inflytande tagas
i betraktande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
