Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trycket är mindre, utbreder sig åt sidorna. Af sådan anledning
uppkommer öfver den varma arean i oceanen ett barometriskt
depressionsområde, kring hvilket luften kretsar på cykloniskt vis.
Golfströms-arean i Nordbafvet och i Nordsjön blir både sätet för ett permanent
lufttrycksminimum under vintern och , som de cykloner, hvilka
uppstått i Atlanten söder om Nordhafvet, följa under sitt
framåtskridande. Dessa cyklonbanor äro af meteorologerna sedan länge
kända och betecknade med numren I (genom Nordbafvet), II och III
{genom Nordsjön och Skagerack). De kunna betecknas såsom
cyklo-nernas vintervägar.
Den åsikt jag framställt går sålunda därpå ut, att energiförrådet,
som underhåller de stående cyklonernas vindsystem, hämtas från
värmet i deras underlag, de oceaniska varmvattensområdena. Denna
uppfattning står skenbart i strid med den bland meteorologerna nu
för tiden mest gängse, hvilken förlägger orsaken och kraftkällan till
cyklonernas rörelse till de öfre luftlagren. Man har nämligen
iakttagit, att, då cykloner passera öfver Alperna, maximum af fuktigheten
och temperaturen befinner sig vid de högst belägna
observationsplatserna, under det att torrare luft och köld härska i dalarne. Man
måste emellertid göra skillnad på de stående cyklonerna, hvarvid
lågtrycksområdet under flera månader kvarstannar öfver samma trakt
af oceanen, och de vandrande cyklonerna, som öfverkorsa
kontinenten. Dessa senare äro att betrakta såsom från sin rot och sitt
underlag skilda hvirflar, hvilka snart måste utdö, såvida de ej erhålla
förstärkning genom förening med någon annan från hafvet
härstammande hvirfvel. Att den vanliga ordningen i fråga om
fuktighetens och temperaturens aftagande mot höjden kan befinnas
omvänd inom sådana hvirflar, hvilka förbruka sitt eget energiinnehåll,
kan lättast förklaras medelst en af professor W. Bjerknes
upptäckt sats inom hvirfvelteorien, hvilken han utvecklat uti en
afhandling, som nu är under tryckning i Kongl. Vetenskapsakademiens
handlingar. Professor Bjerknes 1 har nämligen ådagalagt, att alla
luftens och hafvets strömningar låta beräkna sig på ett synnerligen
enkelt sätt, sedan läget af nivåytorna för lika tryck ocb lika täthet
inom det medium, hvars rörelse skall studeras, blifvit experimentelt
bestämdt. Om figurerna 8 och 9 beteckna ett vertikalt tvärsnitt 1
1 Då professor Bjerknes refererade innehållet af denna undersökning vid
Fysiska föreningens sammanträde i mars d. å. å Stockholms Högskola, uppstod mellan
honom, d:r Ekholm och mig en diskussion, hvaraf jag med prof. B:s tillstånd här
meddelat det hufvudsakliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
