Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genom en cyklon och linjesystemen skärningame af dessa nivåytor,
komma de fulldragna linjerna eller de atmosfäriska isobarerna att
stupa nedåt mot cyklonens centrum. Ännu brantare lutning inåt
Fig.
Fig. 9.
visa likväl de prickade linjerna, de s. k. isodenserna eller linjerna
för lika täthet, emedan såsom bekant fuktigheten och temperaturen
nederst inom cyklonen äro störst, hvaraf följer att luftens täthet är
minst därstädes. Denna fördelning äger bestånd så länge cyklonen
kan hämta värme och fuktighet från sitt underlag. Hvirfvelrörelsen
försiggår i riktning från täthets- mot tryck-gradienten och kan
beräknas ur den BiERKNEs’ska satsen. Afskäres hvirfveln från
underlaget, hvilket sker när cyklonen passerar från hafvet öfver
kontinenten, fortfar hvirfvelrörelsen på bekostnad af luftmassans eget
energiförråd. Därigenom sjunka temperaturen och luftens
fuktighets-grad i hvirfvelns botten, isodenserna få ett motsatt förlopp mot förut,
under det att isobarerna ännu bibehålla sitt läge (se fig. 9).
Härmed torde den situation, som Hann och andra funnit inom
Alpernas cykloner, vara på ett nöjaktigt sätt förklarad.
Efter denna afvikelse återupptager jag frågan om sammanhanget
mellan oceanens tillstånd och dess inverkan på vintrarne i N. Europa.
I min förut åberopade afhandling har jag visat, att i samma mån
som golfströmsarean under vintern utbreder sig i Atlanten och
Nordsjön, blir det atmosfariska minimet verksamt och ger norra Europas
vinterklimat dess allmänna prägel. Den del af Europa, som sålunda
under vintern står under oceanens omedelbara inflytande, är
området norr om Pyreneerna, Alperna och Karpatherna samt väster om
Dwina, S:t Petersburg och Dineperfloden. Framför allt är
Skandinaviska halföns vinterklimat underkastadt golfströmmens växlingar.
Hvar och en af de mer än vanligt stränga vintrar, vi under de
senaste 25 åren upplefvat här i Sverige, t. ex. 1881, 1888, 1895 m. fl.,
hafva sin motsvarighet, och — jag tvekar ej att säga det rent ut —
sin orsak uti en svagare utveckling af golfströmmen i dess helhet
eller åtminstone af dess nordöstliga gren. Under våra varma
vintrar, t. ex. 1874, 1882, 1884, 1898, har däremot oceanens yttempera-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
