Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under kalla vintrar. När hän sedermera på liknande sätt
framkonstru-erar typen för det atmosfariska tillståndet i mars-april under de vårar,
som följt efter de kalla och efter de varma vintrarne, visar det sig,
att atmosfärens allmänna beskaffenhet under våren är en utveckling
af dess vintertillstånd, så att under de vårar, som efterträda kalla
vintrar, lufttrycksfördelningen blir sådan, att cyklonerna följa andra
banor än efter en varm vinter. Därjämte visar det sig, att dessa
växlingar stå i det närmaste sammanhang med oceanens
temperaturoscillationer. Det är i själfva verket dennas perdurerande inflytande,
som förorsakar, att vinterns allmänna typ utsträcker sig öfver våren,
hvadan dennas karakter ligger in nuce uttryckt i
lufttrycksfördelningen under vintermånaderna.
Detta är den vetenskapliga meteorologiens nya riktning. Man
behöfver ej vara synnerligen framsynt för att ana, hvilkendera som
mest tillhör framtiden. Det skall aldrig lyckas att förklara vissa
viktiga företeelser af periodisk natur, såsom t. ex. Brückners
»Klima-schwankungen», Hildebrandssons upptäckt af de stora
lufttrycksmaxi-mas och -minimas alternerande, De Geers iakttagelser af glacierernas på
Spetsbergen periodiska framskridande och återgång, polarströmmens
framflyttning och tillbakadragande af Atlantens isområde med dess
drifis och isberg, Skageracks och Norges sekulära sillfiskeperioder
m. m., utan att noga studera Atlantens tillstånd och den energikälla,
som golfströmsområdet därstädes innehåller. Hvad man behöfver
undersöka är i första rummet dessa varmvattensareors
1) utsträckning,
2) djup,
3) temperatur.
På denna väg erhålla vi kännedom om den värmekapacitet,
hvarmed de kunna påverka atmosfären. Närmaste uppgiften synes blifva
att bestämma dessa faktorer samtidigt i Nordhafvet, Nordsjön,
Östersjön och Svarta Hafvet i slutet af augusti och i november, d. v. s.
omedelbart före höstens och vinterns början. Därnäst torde en
upp-lodning af några ställen i dessa haf, särskildt uti , under
mars eller början af april vara önskvärd. Då de härvid använda
metoderna numera fullkomnats därhän, att en fullständig
djuplodnings-serie till cirka 1,000 meters djup kan utföras på ett par timmar, och
då det endast är hafvets öfre, i växelverkan med atmosfären stående
vattenlager, som behöfva upplodas, bör uppgiften att några gånger
under den kallare årstiden utröna N. Atlantens och Nordhafvets till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
