Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fläck af salt vatten med 5° C. temperatur visar sig nu liksom för
18 år sedan, då denna trakt af hafvet undersöktes af den stora
norska atlanterexpeditionen under prof. Mohks ledning.
Tio månader därefter, i april 1897, hade golfströmsarean
reducerats till de dimensioner, som antydas på den andra kartan, enligt
norska observationer upprättad af d:r J. Hjort. Detta är en verkan
dels af golfströmmens ebb-period, som inträffat under vintern, dels
af den återströmning af arktiskt vatten både från norr och väster,
som äger rum under denna årstid och till stor del täcker
golfströms-vattnet. Särskildt anmärkningsvärd är den kil af arktiskt vatten,
som polarströmmen utsänder från trakten mellan Island och Jan
Mayen mot SO ned mot norska rännan, och hvilken i april 1897
nästan afklippte förbindelsen mellan Nordatlantens öfriga
varmvattens-område och golfströmsarean i Nordhafvet. Det lider dock knappast
något tvifvel, att tidigare på vintern ett utflöde från polarströmmen
verkligen öfverkorsat golfströmmen någonstädes norr om Færoarne
(se fig. 6 å sid. 168). Allt sedan G. Ekman 1877 påvisade, att
vintersillens uppträdande i Skagerack sammanföll med inflödet af ett
vattenslag med bestämd salthalt, hafva de svenske hydrograferna och
biologerna sökt utfinna detsammas ursprung. Det synes nu vara
sannolikt, att bankvattnets liksom sillstimmens inträngande i Skagerack
förorsakas af en impuls från nordväst af polarströramens arktiska
vatten, hvilket är ett ogynnsamt medium för ifrågavarande djurlif.
Vintersillens hitkomst synes nämligen icke betingas af vare sig
närings- eller fortplantningsdrift, utan liknar mest en flykt undan
inbrytande ogynnsamma naturförhållanden. På alldeles liknande sätt flykta
dessa stim ur våra fjordar ut till hafs, när den baltiska strömmens
kalla vatten i februari eller mars hopar sig invid Bohusläns kust
och undantränger det varma bankvattnet, som de hit åtföljt.
Efter denna öfversikt af förändringarne i Nordatlanten sommaren
1896 och den därpå följande vintern återstår att tillse, huru
förhållandena gestaltade sig under nästföljande sommar 1897 och
sist-lidne vinter. Intet kan vara bättre ägnadt att belysa de växlingar,
som Nordatlantens golfström år efter år är underkastad, än en
jämförelse mellan tillståndet i de högnordiska trakterna af hafvet under
dessa båda somrar och vintrar. Sommaren 1897 flödade nämligen
golfströmmen mellan Norge och Spetsbergen och väster om denna
ögrupp utomordentligt kraftigt och höll hafvet isfritt upp till mycket
höga breddgrader, så att både Spetsbergen och N. Zemla kunde
kringseglas, och äfven trakten mellan Spetsbergen och Frans Josefs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
