Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Höstens temperatur var alltså något lägre än medelvärdet utom
i nordligaste delen af Sverige, och den för hela den Skandinaviska
halfön gällande ovanliga temperaturhöjningen började med december,
för att i januari nå sitt maximum. Alldenstund. orsaken till hela
värmeperioden varit en norr eller nordväst om Norge belägen
varm-vattensmassa i oceanen, har temperaturafvikelsen under januari nått
sitt högsta värde uti de nordligare trakterna, som befunnit sig
närmare det atmosfäriska minimets centrum.
Det är möjligt, att den egendomliga temperaturfördelningen inom
Nordatlantens ytvatten under denna vinter äfven haft andra följder
än höjningen af medeltemperaturen i nordvästra Europa. Det är
nämligen bland annat anmärkningsvärd!, att samtliga vinterfiskena vid
den skandinaviska atlanterkusten under denna vinter felslagit. Så
har varit förhållandet med sillfisket i Bohuslän och i Norge samt
med torskfisket vid Lofoten.
Om man betraktar den svenska och den norska kusten å fig. 5
och 6 skall man finna, att golfströmsarean under vintern inkräktats
af arktiskt vatten från N och NV. Under vanliga vintrar går gränsen
i Nordhafvet mellan varmt och kallt ytvatten någonstädes i trakten
utanför Lofoten. Nu äro dylika gränsområden, där den varma
strömmen brytes med kalla eller arktiska strömmar, utmärkta af rikliga
fisken. Exempel härpå erbjuda ej blott Lofoten utan äfven bankarne
vid Newfoundland och Islands sydkust, tidtals äfven bankarne utanför
Spetsbergen, vissa trakter af hafvet utanför Japanska kusten, Afrikas
nordvästkust o. s. v. Förklaringen härtill måste sökas i hafsvattnets
beskaffenhet, dess temperatur, gashalt och planktonhalt, hvilka faktorer
alla inverka på ett synnerligen utprägladt sätt i gränstrakterna. Enär
flera af Skandinaviska halföns vinterfisken sammanfalla med fiskarnes
lektid, trodde man förr, att denna naturdrift föranledde deras
anhopande inom vissa jämförelsevis inskränkta områden. De nyare
tyska undersökningarne, som professor Hknsen ’ föranstaltat, hafva
emellertid kastat tvifvel öfver detta antagande. Hensens
expeditioner under vintern 1895 funno de pelagiska äggen af torsk, flundra,
långa o. s. v. temligen jämnt spridda uti Nordsjöns yta.
Uppträdandet af kolossala fiskstim syntes däremot vara undantag.
Detta bringar mig på den förmodan, att då sådan anhopning
regelbundet eller periodvis äger rum i mycket stor skala, såsom
fallet är vid de skandinaviska vinterfiskena, någon yttre orsak måste 1
1 V. Henshn u. C. Apstbin, Die Nordsee-Expedition 1895, Kiel 1897, s.
54—57.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
