- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 18 (1898) /
183

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

medverka. En sådan spårar jag uti de hydrografiska förhållandena
under vintern, hvilka äfven verka mer eller mindre regelbundet och
periodvis samt, såsom G. Ekman och jag påvisat, stå i det tydligaste
sammanhang med vinterfiskena. I det föregående har nämnts, att
vintersillens inträngande i Skagerack är att likna vid en flykt undan
inbrytande ogynnsamma naturförhållanden, och dessa bestå här i ett
mot Nordsjögebitet riktadt utflöde af polarströmmen mellan Island
och Jan Mayen. Jag föreställer mig, att det arktiska vattnets
framryckande från V och NV i Nordhafvet under vintern likaledes kan
föranleda en ansamling af fiskarne mot lekplatser i Lofotstrakten, under det
att leken förrättas längre ut i hafvet eller mera nordligt under de
vintrar, då golfströmsarean icke i så hög grad af del arktiska vattnet
sammantränges mot Norges kust. Så har antagligen varit fallet under
den senast gångna vintern.

Det är anmärkningsvärdt, att hafvets tillstånd och växlingar
inom de trakter af oceanen, där dessa stora fisken pågå, såsom vid
Lofoten och Newfoundland samt på norra Nordsjöplatån, antingen
ännu icke varit eller först på allra senaste tid börjat blifva föremål
för grundlig, vetenskaplig undersökning1 under alla årstider. Dessa
trakter af oceanen, hvilka i klimatologiens och fiskeriernas intresse
äro af yttersta vikt att lära känna, och hvilka äro belägna utanför
de största kulturländernas egna kustbankar, ligga outforskade, under
det att nationernas vetenskapliga kapplöpning mot nordpol och
sydpol står i flor.

Såsom redan i det föregående omnämnts, innehåller äfven
Östersjön ett mäktigt ytlager, hvilket under den kallare årstiden fungerar
såsom värmemagasin åt atmosfären. Diagrammet å sid. 166 visar,
att detsamma upptill är relativt högt uppvärmdt (15°—16° G.) under
augusti. Detta skikt innehåller värmeförrådet för höstmånaderna.
Sedan ifrågavarande endast 20 m. tjocka, men intensivt laddade
värmemagasin blifvit uttömdt, börjar hela ytlagret intill 60 m. djup
alt afge värme med den påföljd, att dess temperatur, enligt en den
20 mars 1896 gjord iakttagelse, då sjunkit till + 1,4° G. Det syntes

sannolikt, att efter en exceptionelt varm vinter, såsom den senast
för-*•

flutna, Östersjöns värmeförråd skulle vara mindre medtaget än eljest.
Därför lät den hydrografiska kommissionen ånyo upploda södra 1

1 För att en sådan skall leda till målet, fordras oundgängligen upppfyllandet
af två villkor: den måste utföras under olika årstider och sträcka sig öfver ett större
område. Att inskränka densamma ensamt till fisketrakterna kan ej medföra några
betydelsefulla resultat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:48:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1898/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free