Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mycket att utforska i rent geografiskt, hänseende. För geologen erbjuder
ön ett stort och tacksamt arbetsfält, hvilket visserligen tid efter annan
från fjärran håll lockat till sig många framstående forskare. Desse hafva
i mer eller mindre omfattande verk nedlagt frukterna af sina studier
här-städes; men då endast jämförelsevis lätt tillgängliga trakter blifvit af dem
-besökta, çch mer än 4/5 af området aldrig hade beträdts af någoif geolog,
var vårt vetande äfven i denna del högligen fragmentariskt.
Thoboddsbn har lyckats genomföra de tvenne hufvudsyften, han för
sig uppställt, nämligen en geografisk kartläggning af det inre höglandet
och en geologisk undersökning af hela ön. De minst kända trakterna af
densamma voro lavaöknen Odådahraun, sjögruppen Fiskivötns omgifningar
och# obygderna i västra Skaptafellssyssel. Dessa uppmättes 1884, 1889
samt 1893, och småningom blefvo jämväl öfriga områden rekognoscerade,
så att kartor kunnat utgifvas, hvilka skänka en öfverblick öfver hela Islands
geografiska skulptur. Under sina resor har Thoboddsbn upptäckt källorna
till de stora floderna Skaptå, Tungnå, Hverfisfljöt och Thörså äfvensom
flera nya sjöar och sjögrupper, bl. a. den stora Langisjör, hvarifrån en af
Skaptås källfloder leder sitt ursprung.
Beträffande snögränsens höjd saknades förut nästan alla uppgifter; nu
är denna såväl som firn- och jökelgränserna på talrika ställen bestämda.
1 följd af den stora växlingen hos de klimatiska faktorerna mötte betydande
svårigheter att fastställa snögränsen, hvilken är mycket olika på olika
ställen, lägre i närheten af kusten än inne i landet, lägst på den nordvästra
halföns ostkust (400 m.), högst i Odådahraun på norra sidan om
Vatna-jökull (1,250 m.). Den lägsta jökelgränsen har anträffats på södra sidan
af Vatnajökull endast 9 m. öfver hafsytan. Islands jöklar, hvilka täcka en
ytvidd af omkring 13,500 kv.-km.,1 blefvo studerade med hänsyn till sin
topografi och rörelsehastighet samt sina periodiska växlingar. Före år 1881
voro 25 jöklar kända och i litteraturen beskrifna, nu har detta antal, tack
vare Thoroddsens undersökningar, stigit till 112.
Om Island och dess folk finnas från såväl äldre som nyare tid ett
stort antal tryckta skrifter på många språk och dessutom i biblioteken
talrika handskrifter, som behandla samma ämne. Denna litteratur har
Thor-oddsen grundligt studerat och med stöd häraf utarbetat sin »Islands
geografiska historia», hvaraf två band hittills utkommit dels på isländska och
dels på tyska. 1 detta verk skildras utförligt utvecklingen af kunskapen
om denna märkliga ö från forntiden och intill våra dagar samt lämnas en
öfversikt af de meningar, som i utlandet gjort sig gällande med hänsyn till
hithörande frågor.
Med särskild förkärlek har Thoboddsbn ägnat sig åt den geologiska
delen af sitt program; härom vittnar bl. a. det synnerligen rikhaltiga
material han sammanbragt till en geologisk öfversiktskarta öfver hela landet,
hvilken ett par år härefter kan väntas blifva med litteraturen införlifvad.
Då han började sina undersökningar fanns ingen annan geologisk karta
öfver ön än den af Paijkull 1867 utgifna i skalan 1 : 1,920,000, hvaraf
1 För att antyda den osedvanligt stora utbredningen af Islands jöklar må erinras,
att totalarealen af Alpernas samtliga jöklar ntgör blott 3,000 kv.-km.
Ymer, 1898.
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
