Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
material samt gjorde det för allm&nheten tillgängligt i en afhandling1.
Sedermera tog han på ort och ställe noggrann kännedom om hvar och en
af dem.
Det största af dessa lavafält, Odådahraun, har en areal af 4,000
kv.-km., och den lava, som under tidens lopp här har frambrutit, är sA
ofantlig, att, om densamma jämnt utspreds öfver hela Sverige, ett sAdant
lavatäcke blefve åtminstone 40 cm. tjockt. Samtliga lavaöknars ytförhållanden,
begränsning och struktur äro nu studerade, specialer öfver dem upprättade,
samt de särskilda eruptionsställena undersökta, lavaströmmarnes utbredning,
höjd och lutning uppmätta, de olika kraterformerna beskrifna. En
egendomlighet för Island är, att många eruptioner försiggått ur sprickor i
marken, utan att någon vulkan i detta ords sedvanliga mening uppstått.
Våldsamma jordskalf hafva gifvit upphof till djupa remnor, och därur har lavan
vällt fram i strida strömmar. Stundom bildas ingen särskild krater,
remnorna fyllas ej, utan förblifva öppna utefter hela sin längd. Innan
Thoe-ODDSENS forskningar härstädes togo sin början, var ingen sådan
eruptions-spricka utan krater bekant; den största, som anträffades 1893, blef kallad
Eldgjå och mäter inemot 3 mil i längd och ett djup af 120—150 m.,
begränsas af lodräta väggar samt har utgjutit sina lavamassor öfver en
ytvidd af inemot 800 kv.-km. Någon motsvarighet härtill har ingenstädes
på hela jorden blifvit funnen. Merendels fyllas emellertid detta slags
sprickor med lava, och öfver denna höjer sig en lång rad af kratrar.
Vulkaneruptioner af ifrågavarande typ lämna nyckeln till tydningen af
uppkomstsättet för de väldiga tertiära basaltplatåer, som inom olika världsdelar
intaga stora vidder, inom Europa, Island oafsedt, äfven på Hebriderna och
Faeröarne.
På Sandwichöarne i Stilla hafvet finnas egendomligt formade vulkaner
(t. ex. Mauna Loa), lavakäglor med svag lutning och ett stort kratersvalg
i toppen. Denna vulkantyp hafva de geologer, som före Thoroddsbn
studerat Islands naturförhållanden, ej beskrifvit, sannolikt af det skäl, att de
största ooh mest i ögonen fallande representanterna för ifrågavarande typ
ligga inom höglandet fjärran från bebodda platser. Några bland dem hafva
ansenliga dimensioner: en höjd af 1200—1600 m. och omkring 15 km.
genomskärning vid basen, de resa sig såsom kupoler öfver omgifningarna samt
hafva en i förhållande till sin ytvidd obetydlig höjd och svag lutning,
mestadels endast 3 —5°. På toppen finnes alltid en cirkelrund eller elliptisk
insänkning: kratern, hvarur lavan utgjutit sig. Kratern är ofta ansenlig,
så t. ex. på Trölladyngjås 1,100 m. i längd och 350 m. bred; på
Reykja-heidi äro till och med dubbelt så stora öppningar af liknande form
iakttagna.
På Island äro varma källor i tusental spridda öfver hela ön. De
flesta bland dessa har Thoroddsen besökt, mätt deras temperatur,
undersökt deras geologi och upprättat specialkartor öfver de märkligaste
grupperna. För öfrigt har han uppdagat många förut okända solfatarer eller
svafvelkällor, bl. a. de ur flera synpunkter egendomliga i Kerlingarfjöll.
1 Oversigt over de islandske Vulkanen Historie. Kjøbenhavn 1882. Ofversatt
(i sammandrag) till engelska, franska och tyska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
