Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Edwards och Crozet öarne, Mc Donald och Heard öarne, till sin na*
tur nära nog lika polara som Syd Georgien och Syd Sandwich öarne,
för att ej tala om flera nordpolara länder, kunna enligt Fbicker ej
räknas till det antarktiska området.
Andre författare draga gränsen för Antarktis också efter 60°
S., emedan denna latitud sammanfaller med den varmaste månadens
Ö°-isoterm, alltså innefattar ett område, som t. o. m. under
sommaren äger en temperatur under fryspunkten. Men denna begränsning
är lika onaturlig som de andra; i så fall skulle utanför Antarktis
falla bl. a. Syd Georgien och Syd Sandwich öarne, som dock af alla
måste erkännas äga en rent antarktisk natur.
I själfva verket är en fullt naturlig begränsning af polarländerna
å det södra halfklotet vida svårare att genomföra än å det norra,
och gränsen blir därför mer eller mindre godtycklig. Detta har ju
ock sin enkla förklaring i de båda ishafvens helt olika natur.
Norra lshafvet är blott att betrakta såsom ett innanhaf, såsom en
nordligaste bassäng af Atlanten, ty ur morfologisk synpunkt står det
blott i förbindelse med denna oceau. Det smala och grunda
Beh-rings sund är endast en tillfällig kanal mellan lshafvet och Stilla
oceanen, hvilket vid en blott obetydlig nivåförändring åter kan
igen-grundas. Klimatet i Norra lshafvet, omgifvet nästan rundt omkring
af jordens största kontinentalmassor, Eurasien och Nordamerika, blir
alltså relativt mera kontinentalt, med skarpa motsatser mellan vinter
och sommar.
Kasta vi åter en blick på södra hemisfären, måste vi erkänna,
att Södra lshafvet, hvilken begränsning vi än gifva detsamma, är
Världshafvet, i hvilket de mot söder afsmalnande kontinenterna
nedskjuta, och hvarigenom Atlantiska, Stilla och Indiska oceanerna
presentera sig såsom stora, mot norr framträngande bukter af det stora
Sydhafvet. Till följd af denna oerhörda vattenmassa och de
försvinnande små landterritorierna blir klimatet utprägladt oceaniskt,
motsatserna utjämnas, landskapsbilderna blifva mera enformiga, och
allt svårare blir det att om enstaka öar ute i detta oändliga haf
kunna säga, huruvida de rätteligen böra betraktas såsom hörande
till den polara eller tempererade zonen. Naturen tål här ej längre
några indelningar. Den trycker sin egen, storslagna, dystra prägel på
allt, vare sig stränderna omringas af drifis eller sköljas af öppet haf,
eller evig snö och is begrafva öarne, eller de beklädas af en torftig
vegetation af tussockgräs och lafvar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
