- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 18 (1898) /
284

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Han öfvervintrade på Falklands öarne och hade ämnat att följande
sommar göra ännu en tur mot söder, men vidriga omständigheter
gjorde, att han fick uppgifva denna plan. Sommaren 1824 återkom
han till Europa.

Weddells resa är anmärkningsvärd ej blott därför, att han
därunder nått en synnerligt hög sydlig latitud, utan också därför, att
det för första gången visats, att, sedan den breda gördeln af isberg
och drifis genombrutits, man i isfritt haf kan segla långt mot söder.

1 mycket påminnande om Bellingshausens expedition är den
fard, som sälfångaren Biscoe, utsänd af den om antarktiska
upptäckter så högt förtjänta firman Enderby, företog i början af
1830-talet. 1 slutet af nov. 1830 lämnade han Falklands öarne, seglade
norr om Syd Georgien under fruktlöst sökande efter »Aurora öarne»,
som i slutet af 1700-talet skulle hafva iakttagits af några spanske
sjöfarande, och trängde öster om Syd Sandwich öarne mot söder.
Snart blef han dock tvungen att vända och passerade polcirkeln
först under 2° 30’O. Den 1 febr. hade han uppnått 70° 25’ S., 13° O.
och befann sig alltså ungefär på samma ställe som Belukgshausek för
elfva år sedan. Liksom denne förmodade äfven Biscoe, af flera tecken
att döma, att land vore i närheten. Under ständig motvind arbetade sig
den dristige sälfångaren med sina tvenne obetydliga fartyg genom täta
ismassor fram i nordostlig riktning och passerade den 19 febr. samma
ställe, hvarest Cook i jan. 1773 hade nått den fasta packiskanten.
Den syntes äfven nu intaga samma läge som för sextio år sedan.
En vecka senare varsnades i SO. ett högt snötäckt land, hvilket
Biscoe trots ihärdiga försök tyvärr ej kunde komma närmare än
20—30 sjömil. Detta har blifvit uppkalladt efter det handelshus,
som inlagt så stora förtjänster om Antarktis, och döpts till Enderby
land. Till följd af de oerhörda strapatser, för hvilka hans manskap
varit utsatt, måste han nu anträda återtåget. Efter en högst
äfven-tyrlig och ansträngande resa anlände Biscoe den 7 maj till Hobart i
Tasmanien.

Nästa vår bröt han åter upp. Först begaf han sig till Chatham
och Bounty öarne för sälfångst men styrde snart, i jan. 1832, mot
SO. Från 92° V. följde han i ostlig riktning ungefär polcirkeln och
varsnade den 15 febr. en ö, af honom kallad Adélaïde hvars läge
bestämdes till 67° 15’ S., 68° 20’ V. Under tvenne veckor kryssade
Biscoe i dessa farvatten och konstaterade därvid, att Adélaïde ön
blott är den yttersta af en kedja öar, hvilka alla äro belägna
framför ett högre land, som sträcker sig i ONO.—VSV. Detta land är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:48:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1898/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free