Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Graham land, och öarne heta nu Biscoe öar. Via Syd Shetland
och Falklands öarne vände han tillbaka till England, där hans dristiga
upptäcktsresa med rätta vann allmänt erkännande.
Ännu tvenne färder från denna period böra i korthet
omnämnas. Sommaren 1883—34 lyckades en sälfångare, Kemp, i sydlig
och sydvästlig riktning från Kerguelen land framtränga ända till
66° S. och såg här, vid 50° 30’O., det land, som sedermera
uppkallats efter honom.
Fem år senare utsände firman Enderby ånyo en bepröfvad
sjöman, Balleny, med tvenne små fartyg till Södra Ishafvet. Från Nya
Seeland styrde Balleny efter ett uppehåll å Campbell öarne mot SSO.
Tämligen obehindrad af drifis passerade han polcirkeln och nådde
den 1 febr. 1839 under 172° 11’O. 69° S. Här tvang honom den
fasta packiskanten att vända mot norr. Under flera dagar kryssade
han i detta farvatten och upptäckte i SV. trenne snöhöljda öar,
hvilka han slutligen lyckades komma fem sjömil nära. Läget af den
mellersta bestämdes till 66° 44’ S., 163° 11’O. Nu sattes en västlig
kurs vid 64°—65° S., hvarunder Balleny tvenne gånger tyckte sig
se land, först under 137° 35’ O. och sedan under 118° 30’ O. Genom
senare upptäckter har det visat sig, att Balleny ej misstagit sig. 1
anseende till den framskridna årstiden kryssade han nu tillbaka mot
norr och mistade under en storm det ena fartyget (en kutter om
blott 54 ton). På hösten återkom han till London.
I förbigående vill jag här nämna, att, om å kartor en viss
Mo-eells namn förekommer, ej den ringaste uppmärksamhet bör ägnas
däråt. Denne yankee synes nämligen häfva roat sig med att efter
hemkomsten från en fångsttur till Syd Georgien i början af
1820-talet utgifva en bok om sin resa, innehållande en samling
münch-hausiader, på hvilka man kanske, åtminstone i hans hemland, i början
trodde, men hvilkas rätta natur snart därpå blef ådagalagd.
Uppslaget till de vetenskapliga upptäcktsfärderna till Antarktis
gafs genom sträfvandena att allt mera utvidga vår kunskap om
jordmagnetismen. Det är allmänt bekant, hurusom Humboldt förmådde
den ryska regeringen att upprätta en mängd observationsstationer
från Petersburg till Peking. Ej nöjd därmed vände han sig till
Royal Society i London med begäran, att England öfverallt i sina
kolonier måtte upprätta dylika stationer. Sällskapet förmådde utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
