Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till endast 15 m. Här hade man tillfälle att från tnnnan se ned
öfver isen ; den var fullkomligt jämn och såg ut som en yta af
skimrande silfver.
Då bayisen i dessa relativt skyddade farvatten snart började
förena drifismassorna, vände Ross mot norr till 76° S. Under ständig
snöyra kryssade han i afvaktan på bättre väder bland tät drifis och
otaliga isberg ända till den 13 febr., då det klarnade något. Han
fann då alla vidare försök att följa ismuren längre österut fruktlösa
och beslöt därför att ännu en gång söka uppnå den magnetiska
polen.
Kursen sattes mot väster, och inom trenne dagar var man i
sikte af Mt. Erebus och Mt. Terror, hvilka nu tydligen kunde konstateras
oj vara öar utan höra till fastlandet. Mot väster vek kusten af i
■en stor bukt, i hvilken Ross arbetade sig fram ända till 10—12
sjömils afstånd från land. En låg landtunga, kallad Gauss, med
•en ö framför sig sköt ut här och syntes lämplig såsom
öfvervintrings-plats för fartygen. Då den tjocka isen i viken sannolikt ej skulle
hinna bryta upp denna sommar, uppgaf Ross all tanke på
öfver-vintring och därmed äfven på uppnåendet af den magnetiska polen
detta år. Enligt hans beräkning var denna belägen ungefär 300 km.
från Kap Gauss. Bakom denna kust höjde sig i fjärran en annan
bergskedja, synbarligen förenande Mt. Erebus och Mt. Melbourne.
Denna döptes till Prince Alberts Mountains.
Efter stora svårigheter, hvarunder man stundom fick såga sig
kanaler genom den nyfrusna isen, lyckades Ross den 19 febr. komma
ut i mera isfritt vatten. Norr om Mt. Melbourne hade det längs
kusten belägna packisbandet blifvit betydligt smalare än för en
månad sedan. Dock kunde man ej gå mellan Coulman ön och
fastlandet, utan man fick styra direkt mot Kap Ådare. Äfven här var
isen för tät att tillåta en landning. Kusten följdes därför i nordvästlig
riktning till ungefär 165° 30’ O. och undersöktes så noga, den framför
liggande packisen det tillät. Under nyssnämnda longitud vid ett
ställe, som kallades Cape North, vek den af mot SV., men samtidigt
observerade Ross, att en ismur, liknande den öster om Mt. Terror,
från detta ställe sträckte sig rätt mot väster. Tyvärr låg packisen
i nordlig riktning, så att han fick uppgifva all tanke att följa denna
ismur. Ingenstädes kunde man å nordkusten af Victoria land finna
en lämplig öfvervintringsplats.
Ross vände därför mot norr och fann vid 67° 28’ S., 165° 30’ O.
trenne små öar. Dessa torde möjligen vara identiska med Ballenys
Ymer, 1898. *j1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
